Klimatboken

Under 2021 frågade Greta Thunberg ett stort antal forskare, experter, aktivister och författare att dela med sig av sina erfarenheter. År 2022 resulterade dessa erfarenheter i Klimatboken.

Testa dina kunskaper om klimatkrisen och ta reda på vad du vet om vad forskarna, experterna och aktivisterna säger.

Quizet består av 11 frågor, och avslutas med tips på vad Du kan göra för klimatet.

Lycka till!

All sidhänvisning i svaren hänvisar till: Greta Thunberg (2022). Klimatboken. Bokförlaget Polaris.

Klimatboken av Greta Thunberg

Hur mycket mer koldioxid är det i atmosfären idag jämfört med förindustriell tid?

Correct! Wrong!

“Den globala genomsnittstemperaturen har stigit med uppskattningsvis 1,2 grader sedan den förindustriella eran”. Så står det skrivet i de introducerande sidorna av Greta Thunbergs Klimatboken (2022), och “Baserat på dagens politiska åtgärder uppskattar FN:s klimatpanel att den globala uppvärmningen kommer att nå 3,2 grader 2100”. Idag vet de flesta att den naturliga växthuseffekten är livsviktig på jorden, och genom överflödigt utsläpp från mänsklig aktivitet värms vår planet upp. I och med en planetär uppvärmning förändras vårt klimat, med det “förändras inte bara, det destabiliseras" (s. 72). Genom att minska utsläppen av växthusgaser minskas riskerna att överskrida oåterkalleliga tröskelgränser (s. 23-28, 32-40).

Vilken av de följande hälsorelaterade riskerna har en tydlig koppling till klimatförändringarna?

Correct! Wrong!

Extrema värmeböljor har negativa hälsoeffekter på kroppen. Andra exempel är luftföroreningar (s. 140-142), som kan resultera i värmeslag, hjärtinfarkt och kronisk obstruktiv lungsjukdom (kol). “Hetta påverkar hela jordens befolkning, men det är äldre, gravida, barn och människor med kroniska sjukdomar som har identifierats som de mest fysiologiskt sårbara riskgrupperna” (s. 138). Genom att bromsa klimatförändringarna (främst genom utsläpp från fossila bränslen), och genom det även uppvärmningen, skapas en mer jämlik värld. Det finns även en korrelation mellan vektorburna sjukdomar (sjukdomar som överförs till människor av exempelvis myggor eller andra insekter) och temperaturökningar, då de “gradvis börjat spridas i regioner där de tidigare inte funnits” (s. 143). Utöver direkt påverkan på hälsan, som de ovannämnda sjukdomarna är exempel på, följer också utmaningar med exempelvis antibiotikaresistenta bakterier av värme, vilket också leder till hälsoproblem hos människor (s. 147-148).

Hur stor procent av vår planet kan vara obeboelig år 2070 enligt forskare?

Correct! Wrong!

“Forskare har kommit fram till att år 2070 kan 19 procent av planeten - idag hemvist för tre miljarder människor - vara obeboelig. Det skulle innebära att vi står inför hundratals miljoner flyende människor och ytterligare miljarder människors lidande” (s. 166). Att inte se klimatkrisen som en fråga om (o)rättvisa går hand i hand med begreppet miljörasism, och blir även en klassfråga. De mest marginaliserade grupperna i samhället och världen är de som bidragit minst till klimatförändringarna, men de som utsätts mest av dem. Fattigare samhällen har “färre resurser att förfoga över för att skydda sig mot effekterna av klimatförändringarna. /…/ Effekten av temperaturer på många viktiga mänskliga faktorer är icke-linjära. /…/ Generellt sett ser vi att samhällen som lever på kallare breddgrader /…/ drar nytta av värmen /…/ Om ett samhälle befinner sig på varma breddgrader /…/ kommer ytterligare temperaturökningar vara väldigt skadliga…” (s. 183). Med värme följer även våld och klimatkonflikter. Utifrån en psykologisk synvinkel bidrar värme till mer irritabla och aggressiva beteenden hos människor. Mänskliga konflikter kan även som följd vara negativ för fördelningen av resurser på en individ-, nationell- och regional nivå (s. 188-190).

Vilken av följande energikällor är fossilfri?

Correct! Wrong!

Fossilfria energikällor innebär krasst att produktionen av viss energi inte genererar ett utsläpp som påskyndar den globala uppvärmningen och nedskräpningen. Geotermisk energi använder jordskorpans inre för att generera värme och producera elektricitet, där man borrar djupa hål i marken för att nå ånga och varmvatten som kan användas för att driva turbiner. Grön vätgas är en källa för elektricitet och släpper endast ifrån sig vatten som restprodukt, men förekommer dock inte naturligt. Framställningen “kräver ett överflöd av billig förnyelsebar energi” som troligtvis inte finns inom en snar framtid. Kärnkraft producerar elektricitet genom kärnteknik som använder reaktorer som klyver atomer, vilket i sig inte medför fossila utsläpp. Kärnkraft står för cirka 10 procent av världens försörjning av elektricitet, men trots effektiviteten har kärnkraft många nackdelar, därav dyra kostnader och den långa tiden för nybygge, samt säkerhetsperspektivet (med katastroferna i Fukushima och Tjernobyl i åtanke). Dessutom är frågan kring radioaktivt avfall kvar att lösas. Så vad är egentligen fossilfritt, eller snarare vilken energi är egentligen grönast? Vilken energi som är snällast mot miljön och klimatet? Andra, ofta mer välkända alternativ på fossilfria energikällor är solkraft, vindkraft, vattenkraft och bioenergi. Det finns också potential för oss att a) använda mindre energi och spara på energi, b) göra produkter och byggnader mer energieffektiva, samt c) använda oss av energi när och där den produceras (s. 228-229).

Vilket är det billigaste alternativet i relation till borttagning av växthusgaser i atmosfären?

Correct! Wrong!

“Verkligheten är den att det är billigare att hålla växthusgaserna borta från atmosfären idag än att försöka avlägsna dem därifrån imorgon” (s. 235). Så skriver Rob Jackson kring borttagningstekniker, vilket innebär att avlägsna utsläpp i form av koldioxid, metan och andra växthusgaser från atmosfären. Men det finns naturbaserade lösningar såsom artrika och motståndskraftiga skogar som även gynnar den biologiska mångfalden. Dessutom köper vi tid att fasa ut andra sektorer i samhället genom att lämna denna typ av skog i fred (s. 232). “I skrivande stund är den globala kapaciteten att fånga in och lagra koldioxid cirka 40 megaton per år” (s. 262), av det årliga globala utsläppen på över 40 gigaton koldioxid (s. 225). Men det är här väsentligt att nämna den stora skillnaden på utsläpp och nedskräpning mellan världens länders utsläpp (s. 155).

Vilken del av samhället har störst ansvar över en omställning?

Correct! Wrong!

“Vi kan inte ha det ena utan det andra. Vi behöver båda. /…/ För att citera IPCC: ‘att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C kommer kräva drastiska, omfattande förändringar utan dess like i alla aspekter av samhället’" (s. 324). Så skriver Greta Thunberg, och menar att vi behöver ”varenda institution vi kan tänka oss” (s. 327) för att förhindra klimatkrisen. Vidare skriver George Monbiot: “Om du frågar mig vilken sektor som bär det största ansvaret för förstörelsen av livet på jorden, skulle jag svara: massmedia. /…/ Med andra ord är massmedierna övertalningsmotorn som gör det möjligt för vårt planetförstörande system att bestå. De har upprepande gånger vilselett oss när det gäller de val vi står inför. De har distraherat oss med trivaliteter och fantiserat ihop monster och syndabockar för att hindra oss från att se var våra verkliga problem ligger” (s. 369). Massmedias roll påverkar folkbildningen, vilket Greta Thunberg är en viktig del av medborgares demokratiska rättigheter (s. 421-422), samt i att få hela samhällen att förstå helheten och att agera i en kris: “Jag är övertygad om att så fort vi agerar som man gör i ett nödläge kommer vi att överväga varje detalj. Men tills dess kommer det vara slöseri med tid att bara debattera specifika, individuella ämnen, eftersom så många av dessa är framtagna för att skapa kulturkrig” (s. 326).

Hur många procent av den globala fotosyntesen sker i havet?

Correct! Wrong!

Havet har fångat in ungefär 93 % av överskottsvärmen från utsläpp av växthusgaser, vilket påverkar den marina biologiska mångfalden, marina ekosystem och arter, på grund av temperaturen, pH-värdet och salthalten (s. 344). Men trots alla hot och föroreningar vi utsätter havet för är det “inte bara ett offer, utan också en hjälte. Vi måste hitta en ny berättelse, värdesätta havets sätt att dämpa de globala klimatförändringarna och lära oss hur vi kan använda oss av havet som en viktig källa till lösningar när det gäller klimatfrågorna” (s. 345). “Vi pratar om vikten av att plantera träd - miljarder träd - men förbiser ofta det faktum att cirka hälften av den globala fotosyntesen äger rum i havet. /…/ De marina ekosystemen kan binda upp till fem gånger så mycket koldioxid per hektar som skogar på land” (s. 346).

I februari 2020 dog 2718 människor av det “nya coronaviruset” världen över, vilket ledde till en global krishantering utan dess like. Hur många människor uppskattas ha dött under samma månad av effekter av luftföroreningar från förbränning av fossila bränslen?

Correct! Wrong!

(Ovannämnda siffror hämtade från s. 378). Den globala klimatkrisens katastrofhantering kan lära sig från två tidigare tillfällen i Kanada: “När det gäller den pågående klimatkrisen står det - i alla fall hitintills - klart att våra regeringar har misslyckats i alla fyra avseenden” (s. 375), nämligen att a) Spendera så mycket som krävs för att vinna, b) Skapa nya ekonomiska institutioner för att få jobbet gjort, c) Ställa om från frivilliga och incitamentbaserade insatser till obligatoriska åtgärder, och d) Berätta sanningen om krisens allvar (s. 375-377). Nödlägen måste “se ut och låta som och kännas som nödlägen” (s. 377), och “När våra regeringar inte agerar som om situationen vore katastrofal - eller än värre, när de sänder ut motstridiga budskap genom att godkänna ny fossilbränsleinfrastruktur - förmedlar de i praktiken budskapet att det inte råder något nödläge till allmänheten” (s. 377). Vi kan även lära oss av pandemin, dels genom att mänskligheten har kapaciteten (och viljestyrkan) att agera globalt och tillräckligt i en krissituation. Men det går även att dra skrämmande lärdomar såsom att “naturen är mäktig och kan vara skrämmande och även om vi kallar vår tidsålder för antropocen, så har vi inte besegrat naturen eller undkommit det faktum att vi lever i den” (s. 380), samt att “det inte räcker med att lyckas i ett land, och att ingen ska låta sig nöjas med nationalistiska reaktioner på globala hot” (s. 383).

Hur många människor uppskattades var tvungna att lämna sina hem år 2020 på grund av klimatförändringar?

Correct! Wrong!

Robin Wall Kimmerer skriver att hans “hjärta brister av visionerna om klimatflyktingar som flyr genom torka och översvämningar, oväder och svält. Världen är full av klimatmigranter - det uppskattas att 30 miljoner människor tvingades lämna sina hem 2020 till följd av översvämningar, torkperioder, bränder och värmeböljor som ökar i frekvens och intensitet till följd av klimatförändringarna” (s. 415). Han sätter fingret på hur orättvisa spelar sin roll i sammanhanget, och vikten av att använda sig av naturbaserade lösningar och att lära sig av urfolkens kunskap vad gäller biologisk mångfald för att, precis som hans kapitel heter, reparera vår relation med jorden (s. 415-420).

Enligt Greta Thunberg, vad är ett av de största problemen med klimatkrisen?

Correct! Wrong!

Greta Thunberg skriver att hopp inte är “att låtsas som att allt kommer bli bra. Det är inte att stoppa huvudet i sanden eller att lyssna på sagor om icke-existerande teknologiska lösningar. Det är inte kryphål eller kreativa bokföringar. /…/ Hopp är att agera” (s. 421). Hon menar att destabiliseringen av klimatet “händer eftersom vi, folket, inte än har gjorts fullt medvetna om situationen, eller om konsekvenserna av det som kommer hända. Vi har ljugits rätt upp i ansiktet. Vi har blivit fråntagna våra rättigheter som demokratiska medborgare - rätten till information och kunskap om saker som gäller vår framtida överlevnad. Det här är ett av våra största problem, men det är även en källa till hopp” (s. 421).

“Varje dag använder vi omkring 100 miljoner fat olja, Varje minut subventionerar vi produktion och förbränning av kol, olja och gas med ungefär 11 miljoner amerikanska dollar, Varje sekund huggs ett område skog lika stor som en fotbollsplan ner”. Hur många ton plast dumpas varje år i haven?

Correct! Wrong!

“Varje år dumpas uppskattningsvis 8 miljoner ton plast i haven” (s. 425) är det första påståendet av fyra angående vår konsumtionscykel, varav de resterande tre är de nämnda i frågan ovan. Känn en stund på meningarna. Dessa exempel tas upp då de är värda att tänkas på. På bokens avslutande sidor uppmanas läsaren att “Ägna en minut åt att föreställa dig konsumtionscirkeln” (s. 425), vilket är viktigt och nyttigt. Men läsarna, vi alla, kan göra mer än så. Vi kan göra mer än att tänka på problemen. Därför presenteras här nedan tips på vad vi, du, kan göra.

Tips på vad Du kan göra!

På sidorna 433-434 i Klimatboken uppmuntras Du till att…
– Utbilda dig själv
– Bli en aktivist
– Försvara demokratin
– Bli politiskt aktiv
– Prata om det
– Försäkra frontlinjernas röster
– Ställa om till en växtbaserad diet
– Vara skeptisk
– Stanna på marken
– Köpa mindre och använda mindre