Kärnfrågor och utmaningar

“Världen befinner sig idag långt ifrån den vision som vi arbetar för, och på många sätt går utvecklingen åt fel håll. De rådande ekonomiska och politiska systemen som bygger på en vit, västcentrerad och patriarkal maktordning, understödjer och bevarar ojämlika strukturer och en ohållbar fördelning av resurser. Med Ekologi, Självtillit och Samarbete som centrala värderingar ser vi följande som de största utmaningar mot vår vision:

Biologisk mångfald

Den biologiska mångfalden är avgörande för att bevara jordens ekosystem och dess centrala funktioner. Det är också inom den biologiska mångfalden som vi kan hitta lokala lösningar på miljöproblem och anpassning till klimatförändringar. Dagens omfattande exploatering av naturens resurser och accelererande klimatförändringar hotar allt mer den biologiska mångfalden och försätter oss alla i en sårbar situation. Antalet arter som är hotade ökar överallt i världen och inom samtliga kategorier. Studier visar bland annat på att antalet arter och mängden biomassan insekter har minskat och fortsätter göra så. Detta kan få förödande konsekvenser då studier även visat på insekternas avgörande roll för bland annat pollinering av ett flertal grödor för matproduktion. Fortsatt minskning av insekter kan få allvarliga effekter på vår matproduktion inom bara en generation. Orsakerna till att insekter och andra djurarter minskar beror mycket på att deras habitat förstörs och att nyckelarter dör ut, detta på grund av storskalig skövling av världens skogar, gruvdrift, oljeutvinning, utsläpp av föroreningar och överanvändning och läckage av bekämpningsmedel, monokulturer och introducering av invasiva arter för att nämna några. Även artrikedomen inom jordbruket och matproduktionen minskar kraftigt.

Hållbar livmedelsproduktion

En majoritet av världens matproduktion kommer idag från småskaligt familjejordbruk, där främst kvinnor står för den livsuppehållande försörjningen. Vi ser dock att familjejordbruken i allt större utsträckning förlorar kontrollen över produktionsförhållandena på grund av att den rådande internationella och exportfokuserade jordbrukspolitiken monopoliserar jordbruks- och livsmedelsindustrin. Satsningen på genmodifierade grödor ökar vilket även driver på företagens intresse för patentering av fröer, något som förhindrar de småskaliga familjejordbrukarna från att använda traditionella tekniker, så som att spara och byta utsäde. Patenteringen bidrar till ett ökat ekonomiskt beroende till jordbruksindustrin hos de småskaliga jordbrukarna samtidigt som artrikedomen inom jordbruket minskar.

Klimatet

Klimatförändringarna ställer världen inför två stora utmaningar: att minska växthusgasutsläppen och att anpassa natur inklusive människor till ett varmare klimat. Alla sektorer och befolkningar lokalt, regionalt och globalt måste möta dessa utmaningar på många olika sätt, vilka måste leda till att uppvärmningen stannar av och koldioxidhalten i atmosfären börjar minska radikalt. När det gäller matproduktionen framöver måste jordbruket anpassas till ett förändrat och oregelbundet klimat, där extrema väderförhållanden blir allt vanligare. Tyvärr saknas ofta det politiska och institutionella stöd som småjordbrukarna behöver för att kunna inkorporera traditionell kunskap och ny teknik i lokalanpassade åtgärder. Till exempel så har EUs regler kring utsäde skapat problem för mindre utsädesproducenter med varianter på grödor som kan vara viktiga i ett förändrat klimat.

Kampen om marken

I takt med att jordarna blir mindre produktiva och människors levnadsstandard mer resurskrävande så hårdnar även kampen om mark. Stater och företag köper upp enorma arealer jordbruksmark och konkurrerar eller köper ut småbrukare. Ofta sker detta genom odemokratiska processer med stöd av stater. Urfolk och kvinnor har generellt svårare att hävda rätt till land då de kan sakna juridiska dokument eller genom lagar har inskränkt rätt till marken. Kvinnor och urfolk diskrimineras systematisk inom processer som nyttjar naturresurser.

Demokratiska plattformar

Som beskrivs ovan så minskar småbrukares beslutanderätt över jordbruksproduktionen. På liknande sätt kan vi se att mindre resursstarka grupper systematiskt exkluderas från beslutsprocesser och nyttjanderätter när olika former av naturresurser kapitaliseras. Många människor söker försörjning i städer när livet på landsbygden blir ohållbart. En stark urbanisering gör det svårt för landsbygdssamhällen att upprätthålla lokala demokratiska system för förvaltning, vilket gör dem ännu mer sårbara för rovdriften inom nyttjande av naturresurser. Migration kan också göra att lokal kunskap, tradition och kultur går förlorad, samt att sociala skyddsnät luckras upp.

Samtidigt krymper det politiska utrymmet att organisera sig till försvar för naturens och människors rättigheter i många länder världen över. Civilsamhällesorganisationer fått ökade svårigheter att verka och i vissa fall att alls existera. Det krympande demokratiska utrymmet inskränker kraftigt människor och gruppers rättigheter, samt möjlighet att verka för en hållbar värld.

Hoten mot människorättsförsvarare och ursprungsbefolkningar ökar och måste aktivt bemötas och motarbetas av alla demokratiska krafter.

Dessutom marginaliserar patriarkala strukturer kvinnliga småbrukare ytterligare i dessa processer.”