Matsuveränitet är ett koncept som försvarar rätten för samhällen, folkgrupper och stater att själva välja vilken mat de får äta och hur de får tillgång till maten. Definitionen av matsuveränitet har två delar; en som handlar om folkets rätt att välja sitt eget sociala, politiska och ekonomiska system när det gäller mat, och en yttre som handlar om en stats rätt att utveckla sitt eget jordbrukssystem. Ett system då det är folket har makten över maten och inte den internationella marknaden. Matsuveränitet skiljer sig från det mer etablerade konceptet matsäkerhet som används av FN, för att definitionen av matsäkerhet bara handlar om att man ska ha tillgång till mat, den tar inte med vem som kontrollerar tillgången. Därför kan fångar uppleva matsäkerhet i ett fängelse men de kan inte uppleva matsuveränitet som handlar om självbestämmande. Vad heter organisationen som först presenterade matsuveränitet på FN:s World Food Summit 1996?
La Via Campesina innefattar 182 lokala och nationella organisationer i 81 länder världen över, och representerar tillsammans över 200 miljoner bönder som alla kämpar för rätten till matsuveränitet för social, ekonomisk och klimaträttvisa. Allt med orden ”Globalizing hope, globalizing the struggle!” vill du veta mer kan du hitta massor av information på deras hemsida: laviacampensina.org
I världen beräknas 2% av all matproduktion vara ekologisk d.v.s odlad utan kemiska hjälpmedel. För många bönder världen över är det svårt att övergå till ekologiskt odlande efter att ha använt kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel i decennier. Eftersom kemikalierna utarmat jorden på naturlig näring tar det ibland flera år innan jorden återhämtat sig och den ekologiska skörden kan förväntas växa sig lika stor som den kemiskt producerade skörden var innan. På så vis tvingas bönderna ofta att välja mellan kortsiktig och långsiktig vinst. På många platser utanför västvärlden rapporteras dock om större skördar med ekologiskt jordbruk, när jordarna väl återanpassat sig. Framför allt beror det på att ekologiska metoder bidrar till minskad erosion, ökad bördighet, bättre vattenhållning och ökad biologisk mångfald. På sikt ökar alltså både motståndskraften mot klimatförändringar och stabiliteten i inkomst för bönderna. Hur stor del av det svenska jordbruket är ekologiskt?
Enligt Jordbruksverkets statistik för 2019 gick 17% av det totala jordbruksmarken som brukas i Sverige till ekologisk produktion, med ytterligare 2.4% under omställning. Den största delen av produktionen används för spannmål. Källa: jordbruksstatistisk sammanfattning 2019 kapitel 11. Jordbruksverket.se
För att naturligt stärka resistensen mot skadedjur, maximera skörden och skapa ett naturligt ekosystem finns en odlingsmetod som utgår från att samodla olika frukter, grönsaker och grödor i olika höjdnivåer, blandade med varandra. Det kan vara träd som ger bränsle eller frukt samtidigt som träden ger skugga till och plats för odling av grödor. En stor mångfald av inkomstbringande grödor ger också en större säkerhet till små och medelstora lantbrukare. Vad kallas detta sätt att odla?
Agroforestry eller skogsjordbruk som det heter på svenska är enligt FAO.org ett sätta att möta en osäker framtid med mer hållbara jordbruksmetoder. Det är ett multifunktionellt sätt att odla som kan ge sociala och ekonomiska fördelar för jordbrukare samt värna om miljön och lokala ekosystem.
World Overshoot Day (Den ekologiska skuldens dag, på svenska) är ett begrepp som myntades 2006 av Global Footprint Network, för att markera den dag under året då mänskligheten använt upp de naturresurser som naturen klarar av att producera för att hålla jämn takt med vår konsumtion av den. Efter denna dag konsumerar vi helt enkelt lånade resurser från framtiden. År 1970 inföll denna dag 29 december. Förbrukningen av jordens resurser är förstås ojämnt spridd över världen, och samtidigt som vi i västvärlden konsumerar mer naturresurser påverkas befolkningen i det Globala Syd hårdare av de klimatmässiga konsekvenserna. När inföll World Overshoot Day 2019?
Den 29 juli är dagen när alla resurser har använts när alla länder är inräknade, men om alla människor skulle leva som de gör i till exempel Indonesien skulle World Overshoot Day inte infalla förrän den 18 december. Tvärtom om alla skulle leva som i USA skulle dagen infalla så tidigt som den 14 mars eller den 2 april då den infaller i Sverige. Källa; overshootday.org
Mangroveskog, eller mangroveträsk, anses vara ett av världens mest hotade ekosystem. Skogen skövlas för att ge plats för semesterorter och vattenbruk som till exempel odling av jätteräkor eftersom den växer längs kuster och vattendrag med saltvatten. Om mangroven försvinner så försvinner också en stor biologisk mångfald. Skogen fungerar som uppfödningsplats och skydd för fiskar, fåglar och reptiler. Återplantering bekämpar direkt klimatförändringar eftersom de tar upp och binder stora mängder koldioxid. Mangroveskog är också ett direkt skydd mot tsunamis eftersom det skapar en barriär mellan havet och samhällena längs kusten. Hur mycket koldioxid tar mangroveskogen upp och binder i jämförelse med andra skogar?
Mangroveskog kan lagra stora mängder koldioxid på grund av dess rotsystem som stärker sig djup ner i jorden. Rötterna saktar ner vattnet och fångar organiskt material vars nedbrytningen blir långsammare på grund av den syrefattiga miljön. Detta gör att kolet lagras i jorden.Vill du veta mer om Mangroves? Då här du läsa mer på Naturskyddsföreningen.se och Nature reserach ecology and evolution community’s artiklar om mangroveskog.
För naturen tar det ungefär 400 år att bryta ner en plastpåse. Då plast inte är gjort av biologiskt material bryts den ner till mikroplastpartiklar och kommer därför aldrig helt försvinna. Just nu fattas många politiska beslut för att hindra onödig konsumtion av plast: både EU och Kanada kommer att förbjuda engångsartiklar av plast från och med år 2021, och på exempelvis Jamaica är påsar och sugrör, samt frigolitförpackningar, helt förbjudna sedan januari 2019. Hur många av de svenska PET-flaskorna och burkarna återvinner svenskarna per år?
FN:s globala mål och Agenda 2030 är en överenskommelse mellan världens ledare att uppnå hållbar utveckling mellan åren 2015 till 2030. Det är 17 mål med 169 delmål och 230 indikationer som alla FN:s medlemsländer skrivit under. Målen siktar på att förverkliga en ekologisk, social, och miljömässigt hållbar framtid genom att bland annat avskaffa extrem fattigdom, minska orättvisor, främja fred och lösa klimatkrisen. ”Med hjälp av Globala målen är vi den första generationen som kan utrota fattigdomen, och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna.” Vad är inte inkluderat i Mål 13. "Bekämpa klimatförändringarna”?
Förutom svaren på 1. och X. innehåller mål 13 också delmål gällande införandet av klimatåtgärder i länders politik och att öka utbildningen och medvetenheten runt klimatförändringarna runt om i världen. Tre snabba tips för att nå mål 13 från globalamålen.se är: minska på köttet, minska på ditt flygande och stå upp göt klimatet!
I Indien och länder runt Saharaöknen i Afrika finns det en gröda som odlas rikligt och i stor utsträckning. Grödan är motståndskraftig mot både torka och höga temperaturer. Den kräver dessutom en mycket liten mängd vatten i förhållande till många andra grödor för att växa. Den har sin traditionella plats som en inhemsk gröda och ett hälsosammare alternativ till ris, eftersom den är rik på kostfiber samt är en naturlig källa till kalcium, zink, järn och näringsämnen som är viktiga i kampen mot undernäring i Indien. Vad kallas denna gröda?
Det finns flera olika typer av Hirs varav alla är överlägsna ris, vad gäller näringsinnehåll. Till exempel så är det genomsnittliga proteininnehållet för hirs är 10,5g/100g medan det för ris är omkring 7g/100g (I råformat). Några vanliga hirsvarianter är; Pärlhirs, Vipphirs och Kolvhirs. Källa: Naional institue of nutrition Hyderabad & Wikipedia/hirs
Då den gröna revolutionen initierades i Indien påverkades många jordbrukare. Det som började som en plan för att mätta den hungriga befolkningen fick konsekvenser som bl.a. sjunkande grundvattennivåer, dyrare jordbruksmetoder och ökade hälsoproblem som en effekt av kemiska tillsatser i jorden. Vilket årtionde introducerades den gröna revolutionen i Indien?
Agronomen Norman Borlaug fick i uppdrag av Mexiko´s regering och USA´s Rockfellerstiftelse år 1944 att leda ett forskningsprojekt inom växtförädling. Genom detta projekt fick de fram en kortstråig tättväxande vetesort som gav hög avkastning. I början av 60-talet introducerades grödan i Indien tillsammans med kemiska gödsel- och bekämpningsmedel och nya jordbruksmetoder. Källa: Natgeo.se/Den gröna revolutionens baksida & Svd.se/Grön revolution gjorde miljön till förlorare
Många jordbrukare i Indien påverkas mycket av de rådande klimatförändringarna. En utmanande konsekvens av klimatförändringarna är minskat regnfall, vilket leder till att många jordbrukare blir tvungna att bevattna med hjälp av grundvatten. ”Watershed” syftar till en markyta där vatten fångas upp med hjälp av konstruerade strukturer som bl.a. dammar, jordvallar, barrikader, mm. Lyckas man förhindra att vattnet forsar iväg och istället fångar upp det där det landar så kan man lättare anpassa sig till, och överkomma, bristen på grundvatten. Varför kan det anses som negativt att bevattna med grundvatten?
Grundvatten kallas det vatten som utgör den underjordiska delen av vattnets kretslopp i naturen. Det bildas genom att nederbörd mycket sakta tränger ner genom marken och sjunker neråt. Källa: Wikipedia/grundvatten I delstaten Tamil Nadu, i södra Indien, har antalet regndagar om året minskat mycket kraftigt under de senaste decennierna. P.M Mohan, president för CIRHEP (en NGO i södra Indien som jobbar med bl.a. klimatanpassning), säger att antalet regndagar var omkring 50-60 om året, för bara 30 år sedan, men att dessa nu har reducerats till omkring 15 per år. Detta skapar stora problem för människorna som bor och jobbar ute på landsbygden i delstaten.
Längst upp i norra Indien ligger delstaten Ladakh, mitt i bergskedjan Himalaya. Klimatförändringarna har bidragit till akut vattenbrist hos lokalbefolkningen, eftersom glaciärerna smälter. På grund av den geografiska isoleringen har glaciärerna försett Ladakhier med vatten i århundraden, men nu står befolkningen handfallna inför vattenbristen. En ny innovation har skapats för att adressera problemet: artificiella glaciärer. De fångar upp de riktiga glaciärernas smältvatten genom långa rör som dras upp till en vattenkälla i bergen. Vad kallas dessa artificiella glaciärer?
Ice stupan har ett viktigt syfte i att försöka lösa en pågående vattenkris men den har också stort symbolvärde för det ladakhiska samhället. Den klimatsmarta strukturen har visat sig vara en effektiv metod för jordbrukare att tillskansa sig vatten, numera en bristvara i Himalaya. De artificiella glaciärerna har också satt Ladakh på kartan och lyfter ett generationsöverskridande samhälleligt engagemang och en kamp för klimatet som tidigare pågått i det tysta. Här kan du läsa om hur man bygger en Ice Stupa: http://framtidsjorden.se/forandra/en-vecka-bland-ice-stupas/ Vidare läsning om Ice Stupa och Ladakh: https://www.theguardian.com/environment/2017/apr/22/the-ice-stupas-of-ladakh-solving-water-crisis-in-the-high-desert-of-himalaya https://www.nationalgeographic.com/magazine/2017/04/explore-desert-glaciers/ https://www.newyorker.com/magazine/2019/05/20/the-art-of-building-artificial-glaciers
I Ladakh lyser solen 350 dagar om året, till och med om vintrarna när temperaturen kryper ned mot 40 minusgrader. Solen är därför en tillförlitlig energikälla, vilket ladakhierna har tagit till vara på genom att konstruera så kallade solenergihus. De klimatsmarta byggnaderna kommer i tre varianter och alla är manuellt konstruerade så att de passivt lagrar solens värme och värmer upp byggnaderna till en behaglig temperatur, utan att släppa ut någon koldioxid överhuvudtaget. Vad är en grundläggande förutsättning för att byggnaderna ska kunna absorbera maximal kapacitet från solen?
För att byggnaden ska kunna värmas upp till behaglig temperatur krävs det att en av långsidorna ligger i söderläge. Det är alltid långsidan som är designad för att kunna absorbera maximal kapacitet från solen. Det finns tre typer av tekniker som används för att designa söderväggarna. Du kan läsa mer om solenergihus i Ladakh under fliken "utbildning".
Skillnaden mellan olika länders klimatpåverkan är enorm och det finns en stor global ojämlikhet när det gäller livsstil och klimatpåverkan. Hur stor del av de globala växthusgasutsläppen står den rikaste tiondelen i världen för?
Samtidigt så står de fattigaste 50% för endast 10% av de globala utsläppen. Källa: oxfam.se (2018)