Skip to content
framtidsjordenlogo

Tillbaka till traditionella odlingsmetoder

Under 1960-talet introducerade den Indiska regeringen nya jordbruksmaskiner, hybridfröer och kemiska gödsel- och bekämpningsmedel. Tanken bakom detta industrialiserade jordbruk var att rädda den ökade befolkningen undan svält men också att göra Indien självförsörjande inom spannmål. Konsekvenserna av det som senare kom att kallas för den ”gröna revolutionen” blev vattenföroreningar, exploatering av näringsämnen i marken, sjunkande grundvattennivåer, sjukdomar och ökad förekomst skadedjur.


Ekologiskt jordbruk innebär odling utan tillsatser av kemikalier. Istället tillverkar bönderna eget gödsel- och bekämpningsmedel från organiskt material som finns tillgängligt på deras gårdar. Exempel på ingredienser till organiskt gödsel kan vara gammal rutten frukt, urin och avföring från kor, olika sorters löv samt vatten. I och med att dessa tillsatser förekommer naturligt på de flesta gårdar så behöver ekologiska bönder inte spendera några pengar till sitt gödsel eller bekämpningsmedel. Bönder som ägnar sig åt kemiskt jordbruk får däremot spendera stora summor pengar på dessa kemiska tillsatser.


Stora delar av Indien är idag allvarligt drabbade av klimatförändringar som innebär att jordbruket försvåras för många bönder på landsbygden. I samband med de verkningar som klimatförändringarna för med sig har många jordbrukare kommit till insikt med att det traditionella, ekologiska, sättet att odla på är betydligt mycket lämpligare att tillämpa för att kunna skapa en långsiktig hållbarhet inom jordbruket, till skillnad från kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel som kräver stora mängder vatten samt försämrar jordens kvalitet och naturliga näringsinnehåll. Ekologiska odlingsmetoder kräver mindre mängd vatten, bidrar till minskad jorderosion, ger jorden en ökad bördighet samt förbättrar dess förmåga att absorbera vatten och på så sätt bevara fukt. Detta leder i sin tur till ett stärkt mikroklimat och en ökad biologisk mångfald.

Ekologiskt jordbruk ökar både motståndskraften mot klimatförändringar och stabiliteten i inkomst för bönderna.