Skip to content
framtidsjordenlogo

Mango, cashew och kryddor

Ett besök på en ekologisk gård på den Indiska landsbygden

I byn Marel utanför Devrukh i den indiska delstaten Maharashtra ligger Vanalika Spice Farm and Holiday Homes. Här bland sluttningarna i Västra Ghats-bergskedjan hittar vi en helt ekologisk gård med utbredda fruktträdgårdar, palmer, kryddor och en populär agriturism-verksamhet dit besökare kommer långväga för att uppleva stillheten på landsbygden.

En morgon får jag följa med till Vanalika, som gården kort brukar kallas, för att få en rundtur och se hur verksamheten fungerar. Gården ligger tjugo minuter från Devrukh där organisationen Srushtidnyan har sin övernattningslägenhet, i vilken vi praktikanter bor när vi inte är i Mumbai. Efter att ha missat bussen som idag visade sig gå tidigare än vanligt tar vi en rickshaw längs krön, krokar och asfaltsvägar som sett bättre dagar till den lummiga lilla gården. Den kommer som en oas i det annars torra landskapet, nu när sommaren närmar sig och risfälten förbereds för att brännas inför nästa odlingssäsong. 

 

Gården startades av Manohar Anerao men drivs nu av hans tre söner Sanjiv, Subodh och Manish Anerao och deras familjer. Fadern bestämde sig för att flytta ut från sitt familjehem där släkten bott i generationer, efter att han inte fick installera en toalett. Det ansågs för modernt och framåt för tiden. Han bestämde sig därför för att bygga sig ett eget hus, med en egen toalett (efter att han flyttat byggdes det så småningom också en toalett i anslutning till deras släktgård). Manohar var en av de första i Devrukhområdet som välkomnade och stöttade Srushtidnyans arbete med ekologiskt jordbruk och sin fröbank. Han blev deras kontakt på insidan och väg in för att kunna börja jobba med bönderna i de närliggande områdena. Den mellersta brodern, Mansih, har en bakgrund inom agrikultur och hjälpte till att utveckla verksamheten till vad den är idag.

 

När jag fick se mig omkring på gården var de i full gång med att skörda och förbereda svartpeppar.  Eftersom svartpepparen är en ranka klättrar den uppåt om den ges tillfälle, och därför används alla träd på gården som support för svartpepparn. Plantorna börjar få frukt i juni, men är inte redo för skörd förrän efter december/januari. Många som odlar svartpeppar lägger bara rankorna på marken, men här klättrar de som sagt uppför varenda träd du ser. Den råa frukten är grön, röd och brun när den skördas. Den svarta färgen kommer först efter att ha kokats i exakt 2,5 minuter, och för detta används en köksklocka. De läggs i en vävd påse av säcktyg och hålls i rörelse i vattnet. Sedan får pepparkornen soltorka i ungefär tre dagar innan de är färdiga att säljas.

 

Svartpeppar behöver skugga för att växa och träd att klättra uppför och passar därför perfekt för skogsjordbruk, eller agroforestry. Ett sätt att inkludera träd i jordbruket för att öka mångfalden, jordkvaliteten och ge bönder säkerheten i att ha mer än en inkomstbringande produkt. Ett större antal grödor kan odlas på en mindre yta. På Vanalika spice farm växer höga kokospalmer som ger skugga till kanelträd och muskotbuskar. Inte långt bort växer mango och cashew träd täckta av svartpeppar och lite var stans står små bikupor utplacerade. Agroforestry kan också balanseras olika behov som en gård eller ett samhälle har nytta av. Det kan vara träd som ger bränsle eller en kommersiell produkt, det kan ge plats för odling av näringsrik mat för både producenter och konsumenter, samt bevara lokala ekosystem enligt World Agroforestry Centre. En överraskning för mig var när vi bland vajande palmer, mangoträd och blommande kanelträd hittade ett antal små bikupor.  Honungsbin pollinerar fruktträden samtidigt som detta ger smak på honungen som sedan kan säljas för högre priser än vanligt. Kanelen som just nu blommar kommer ge smak och det gör också kokos och cashew. Bikuporna står i små vattenskålar under benen så myrorna inte ska äta upp honungen.

 

Swapnali står och kokar svartpeppar som sedan ska läggas på tork. Hon har jobbat på gården i 5 år och bor i närheten. Alla anställda på gården är från familjer i det närliggande området. 

 

Svartpeppar går för ungefär 600 rupees per kg som de säljer i bulk till återförsäljare. Årets skörd kommer bestå av ca 100kg, en fördubbling i jämförelse med förra årets 50kg. Ökningen är dock på grund av att de för fyra år sedan förlorade alla plantor, skadedjur förstörde hela produktionen. De fick helt enkelt börja om. Men nu börjar de få resultat igen, det tar nämligen tre till fyra år innan plantorna har växt tillräckligt för att skörden ska likna den för fyra år sedan. Gården klarade sig på grund av att mångfald ger säkerhet. Om en skörd misslyckas finns alltid något annat som kan ge inkomst. Något som kommer att vara viktigt även i år, när det gäller fruktskörden.

 

Vanalika spice farm odlar den lokala kasar mango och alphonso mango som gjort distriktet berömt inom så väl som bortom Indien. Men i år har de knappt fått några blommor och skörden kommer att bli dålig. Detta på grund av oförutsägbart väder och temperatur under de senaste månaderna. Mangoträd behöver kyla för att blomma men förra året var det en ovanligt lång monsunperiod med regn in i december, som sedan gav efter för sommartemperaturer redan i januari, de kalla vinternätterna så gott som uteblev. Detta påverkar både mango och cashew skördarna i hela området. Men även om mango och cashew misslyckas kan de falla tillbaka på en mångfald av kryddor vars skördar inte påverkas av det skiftande vädret. Samt en agrituristanläggning som ger extra inkomst. Turistsäsongen förlängdes på grund av den långa monsunen, eftersom många kommer för att hinna se områdets många vattenfall. 

 

Agriturismanläggningen har för tillfället 4 rum med plats för 2-5 personer, och säsongen pågår till stor del just under monsun- och sommarsäsongen. På gården kan besökarna välja att vara med och lära sig om verksamheten, hjälpa till med skörden. Eller eftersom majoriteten är stadsbor, bara uppleva landsbygden och som de står på deras hemsida – uppleva den lokala kulturen, naturen och maten. Agriturismen i Maharashtra består till stor del av turister som kommer från storstäderna och vill besöka och uppleva livet på landsbygden. Detta är en turistindustri som kan skapa jobb för den yngre generationen där många måste ta sig till städerna för att hitta jobb. Bevara och informera om lokala kulturer, levnadssätt, produkter och stötta en långsiktig utvecklingen för småskaliga jordbrukare. Samt ge ett mer hållbart alternativ till mainstream turism enligt Agri-tourism development company. 

En ytterligare verksamhet är en plantskola där cashew, mango, guava, citrus, kokospalm och flera av kryddsorterna drivs upp för att sedan säljas till lokala jordbrukare och privatpersoner. Kryddorna säljs som sagt till återförsäljare ofta på den lokala marknaden i Devrukh eller den närliggande staden Chiplun. Manish som visade mig runt berättar att pengarna inte är högsta prioritet, de vill såklart gå runt men det är otroligt viktigt att ha nöjda kunder, något som är väldigt viktigt för en småskalig ekologisk jordbrukare som han själv.

Frida Viklund Rundgren