Sverige behöver vara redo för nästa kris

DEBATT. Sveriges och Skånes sårbarhet har aldrig varit tydligare. När de globala försörjningslinjerna har vacklat under pandemin uppnår Sverige inte ens minimal självförsörjning. För att bemöta framtida kriser krävs satsningar på landsbygden, ett större ansvar för MSB och en ökad lokal självförsörjning, skriver Fältbiologerna.

Coronapandemin har visat på samhällets sårbarhet. I en allt mer globaliserad värld uppnår Sverige inte ens minimal självförsörjning av livsmedel och är därmed utlämnat åt världshandelns nycker. Om transporterna sinar under framtida kriser och Sverige skärs av från omvärlden, vad hindrar då samhället från att kollapsa? Det uppriktiga svaret är “ingenting”. Därför behöver Sverige öka sin självförsörjningsgrad och sin krisberedskap, nationellt och regionalt i Skåne.

23 mars 2021 gick fartyget Evergreen på grund vid Suezkanalens mynning. 10 procent av världshandeln blockerades. Detta påminner om Sveriges beroende av varor från andra sidan jorden, vilket även tydliggjorts under rådande pandemi.

När Frankrike och Tyskland blockerade medicinska leveranser till Sverige och därmed försvårade för den svenska vården var det tydligt att vi alla är utlämnade åt världshandelns nycker. För att möjliggöra global solidaritet även i kristider behöver rika länder som Sverige kunna tillgodose sina egna behov, utan att vara beroende av produkter som fraktas över världshaven och kan blockeras under kriser.

Möjligheten att klara en kris är inte jämlik, utan de som idag är mest utsatta – i Sverige och internationellt – har också minst motståndskraft i kristider. När ekonomiska förutsättningar utgör skillnaden mellan att klara krisen eller inte, kan Sveriges krisberedskap inte anses demokratisk. Varje individ ska inte på egen hand behöva skaffa sig kunskaper i och ha ekonomiska resurser för krisberedskap när dagens orosmoln skymmer horisonten. Därför måste MSB utbilda befolkningen, men framför allt erbjuda nödvändigt stöd i kristider.

En annan nyckel till stärkt krisberedskap finns på landsbygden. År 2020 flyttade fler bort från än till Stockholm. Flytten till landsbygden innebär att fler nyttjar och restaurerar de bostäder som redan finns, istället för att bidra till miljöskadlig nybyggnation i städer. Därför måste riksdagen möjliggöra ett liv på landsbygden genom att främja möjligheter till distansarbete och omfördela resurser till landsbygden.

Civilsamhället spelar också en viktig roll. Ekobyrörelsen har noterat ett ökat intresse för att bo i gemenskaper på landsbygden. Ekobyns strävan efter social, ekologisk, ekonomisk och kulturell hållbarhet gör den till ett lokalt praktexempel på resilient krisberedskap, som bör tillämpas nationellt. När många upplevt isolering och ensamhet, har ekobybor haft ett självklart och begränsat umgänge. Många ekobyar producerar även egna livsmedel och har ett förråd av dessa, vilket gör dem mindre sårbara för kriser. Dessa självförsörjande gemenskaper är därmed föregångare.

Om riksdag och regering satsar på att stärka landsbygden, utvidga MSB:s uppdrag och kraftigt öka Sveriges självförsörjning – kombinerat med att Skåne och andra regioner tar sitt ansvar – kommer vi att klara framtida kriser betydligt bättre. Pandemin har visat vår sårbarhet. Låt oss inte hamna här igen.

Cecilia Rydberg, medlem i Fältbiologerna

Leo Rudberg, ordförande i Fältbiologerna

Axel Eriksson, medlem i Fältbiologerna

Tove Ellingsen, ordförande i Framtidsjorden

Eddie Olsson, medlem i Bonde- och urfolksutskottet, Jordens Vänner

Tord Björk, styrelseledamot i Aktivister för fred

publicerad 2021-05-17 i Skånska Dagsbladet