De senaste åren har mänskliga rättigheter gått tillbaka på samtliga kontinenter.
De som försvarar naturen hotas, förföljs och mördas på många platser.
Det viktigaste vi kan göra för att stå emot denna mörka utveckling är att organisera oss – för klimatet och rättvisans skull!
Vi måste stärk det existerande civilsamhället samt lokala institutioner och jobba för att öka deras könsmedvetenhet. Föreningar och organisationer så som fackförbund, koopera tiv, och andra offentliga och privata aktörer som erbjuder olika tjänster måste vara lika tillgängliga för kvinnor och ickebinära som de är för män. Både i termer av medlems skap och i utbud av tjänster. Uppmuntra och underlätta i tillägg för kvinnor att organisera sig på egen hand, utan män.
Men även utbildningar och självreflektion för män – kom med i matchen! Utan pappor, makar, bröder och söners som lämnar utrymme, ger stöd och möjliggör så kommer många kvinnor att förbli tysta.
Läs mer om rättvis politik, representation, deltagande och diskriminering.
Seema berättar:
Seema Saikh, rektor för Pragnya Bodhini High School i Mumbai förorten Goereagon, har sedan början av 2018 levt under hot om fängelse. I januari det året var hon ytterst ansvarig för arrang erandet av en mänsklig kedja. 3000 studenter från hela staden stod tillsammans för att skydda Aareyskogen mot regeringens bulldozrar.
Med sin storlek på 104 kvadratkilometer är Aarey inte bara en naturskön upplevelse för lokala invånare; skogens förmåga att rena luften från koldioxid är framför allt en av de anledningarna till att Mumbai borna kan andas förhållandevis ren luft. I folkmun kallas skogen ofta just ”Mumbais lungor”. Under några kritiska veckor i januari 2018 utsattes skogen för villkors lös skövling av delstatens regering, som på den ödelagda platsen istället planerade att bygga ut metronätverket. Hos Seema och stadens många ungdomar stötte beslutet på mer motstånd än väntat.
Enligt indisk lagstiftning, en slags uppförandekod, räknas dock alla arrangerade protester i nära anslutning till ett politiskt val som uppvigling. Tyvärr skulle ett delstat sval ske bara veckor efter protesten, vilken föranledde åtalet mot Seema. Sedan dess har ett villkor hängt över henne, att fallet kommer dras tillbaka om hon offentligt ber om ursäkt. ”Men hur kan det vara ett brott att vilja skydda Jorden? Det är klart att bar nen vill rädda… jag kommer inte ens säga ’klimatet’, utan ’sig själva’. Den här krisen kommer gå ut över barnen om inget görs nu,” menar hon.
Och den ovannämnda mänskliga skölden är långt ifrån det enda hon arrangerat: sedan beslutet om skövling fattades 2015 har hon arrangerat frivilliga protestmarscher för sina egna elever. När regeringen under en enda januarinatt 2018 fällde över fyra tusen träd har skolan samlat engagerade lärare och elever i olika aktioner. Bland annat går ett tjugotal av dem varje söndagsmorgon ut klockan 06:00 för att plantera nya träd istället för träd som inte längre kan bidra med sin renande roll till Mumbais stadsluft.
Tack vare ett regeringsskifte ser det i dagsläget ut som ett Seema kommer bli friad på alla åtalspunkter när hon går upp för domstolsförhandling den sjätte juni 2020. Oavsett vad den nya regeringens advokater kommer propsa på vet hon själv exakt var hon står: ”Jag har sagt det hela tiden – vill de sätta mig i fängelse är det bara för dem att komma och hämta mig! Jag kommer inte be om ursäkt för ett brott som inte begåtts.”