Inser vår regering att Sverige blir en skurkstat?

Sverige är nu ett land som närmar sig EU:s botten när det gäller klimat och hållbarhet. 

Glappet mellan retorik och faktisk politik är så stort att vi frågar oss om regeringen verkligen inser vad de gör, skriver representanter för flera klimatorganisationer. 

Som EU:s ordförandeland våren 2023 lotsade regeringen fram beslutet om unionens omfattande klimatpaket Fit For 55. Om än inte tillräckligt ger paketet hopp om framtiden.

Samtidigt har samma regering lagt budgetar och en klimathandlingsplan som i praktiken gör det omöjligt att nå det som vi förbundit oss till.

För att nå EU:s bindande mål på 50 procent mindre utsläpp till 2030, så är det till största delen transporternas utsläpp som måste åtgärdas. Där behöver utsläppen sänkas med 7 procent per år från 2025 för att vi ska lyckas. Andra sektorer som till exempel jordbruket kan inte minska sina utsläpp i den omfattning som krävs.

Tyvärr har regeringen fattat beslut som ökar utsläppen de närmaste åren. Om vi väntar till 2026 med att börja minska transporternas utsläpp behöver de vara nästan 12 procent per år fram till 2030. Annars riskerar vi att bryta mot EU-lagarna och få betala dryga böter.

Är vi inom hållbarhetsområdet på väg att bli det som Ungern är när det gäller rättsstatliga principer – en skurkstat i EU?

Detta och andra ställningstaganden i hållbarhetsfrågor ger bilden av ett Sverige som närmar sig EU:s botten när det gäller klimat och hållbarhet. Glappet mellan retorik och faktisk politik är så stort att vi frågar oss om regeringen verkligen inser vad de gör.

Nyligen kom uppgifter om att Ministerrådet inte kunnat enas om EU:s nya regelverk om företagens ansvar för mänskliga rättigheter och arbetsvillkor. Den svenska regeringen har inte velat stödja förslaget, trots att svenska företag vill ha detta regelverk. Många ligger i framkant och tjänar på att även konkurrenterna tvingas ta större socialt ansvar i sina affärer.

Dessutom är Sverige en bromskloss inom området skog och naturskydd genom att bromsa och urvattna EU:s åtgärder för naturskydd och restaurering. Regeringen tycks inte heller vilja minska avverkningstakten, vilket krävs för att nå EU-målen om att lagra mer kol i skog och mark.

Mindre känt är att Sverige är bland de sämre i EU när det gäller att främja lokala energigemenskaper och att regeringen struntar i ett EU-direktiv från 2019. Ute i Europa används direktivet för att skapa lokala energilösningar med större delaktighet i omställningen, och samtidigt ökad energisäkerhet.

Av Emily Feijen

generalsekreterare, Artister för miljön

Per Hasselberg

verksamhetsledare, Konstfrämjandet

Klara Ihse Åkerström

styrelseledamot, Klimatstudenterna Sverige

Peter Lamming

talesperson, Gretas Gamlingar

Ewa Larsson

ordförande, Fria Gröna kvinnor

Jörgen Leidebrandt

talesperson, Klimataktion

Sonja Markovic

ordförande, Framtidsjorden

Nicole Modigh

verksamhetskoordinator, Protect Our Winters Sweden

Lars Ohly

förbundssekreterare, Verdandi

Rikard Rudolfsson

ordförande Jorden vänner

Isabella Thöger

verksamhetschef, Cykelfrämjandet

Torbjörn Vennström

ordförande, Klimatriksdagen

Sylvia Rönn

ordförande, Kvinnor för fred