Eliminera diskriminering i lagen och garantera kvinnors lika rätt till (natur)resurser.
Det borde vara smärtsamt klart vid det här laget att alla människor ska ha samma rättigheter och skyldigheter under lagen. Att juridisk diskriminering av halva befolkning en fortgår i så många av världens länder är ofattbart och oacceptabelt. Regeringar i hela världen måste ta sitt ansvar och se till att kvinnors lika rätt att få utbildning, äga land, ha tillgång till resurser (som mark, vatten, finansiering) och beslutsprocesser som på verkar dessa resurser (som samråd och deltagarforum med myndigheter) blir inskrivet i lagen, och också efterlevt i praktiken.
Framtidsjordens program i Latinamerika och Sydasien försöker på flera sätt stärka rättigheter och politiska utrymmet för kvinnor, småskaliga bönder, jordlösa och ursprungsfolk. Klimatkrisen kan och ska inte lösas på individnivå. Det behövs en systemförändring där rättvisa genomsyrar alla nivåer av samhället.
Läs mer om rättvis politik, representation, deltagande och civilsamhället.
Exemplet Argentina:
Våren 2019 är Buenos Aires i ett hav av scarfar av grönt tyg. Överallt på gatorna syntes de – fastknutna på ryggsäckar, runt handleder och som hårband skymtade de i varje tunnelbanevagn, varje kassakö och vid varje övergångsställe. Även på alla möten som Fundación Proyecto Pereyra organiserar kring miljö utbildning.
Men den gröna färgen var inte ett uttryck för miljö och klimatengagemang, istället förknippades det gröna med en politiska massrörelse som kräver laglig, säker och gratis abort för alla. På så vis har gröna scar far blivit en betydelsefull symbol i kampen för kvinnors rättigheter.
Argentina har en stark tradition av kvinnor som driver politisk förändring,
och abortrörelsen är säkerligen inte den sista. Genom att titta på argentinsk his toria, i synnerhet landets militärdiktatur 197683, ser vi att dagens feminister med gröna tygnäsdukar har en föregångare: “Las Madres de Plaza de Mayo”. Dessa kvinnor mobiliserade civilt motstånd mot diktaturen genom att öppet protestera mot den brutala regimen under en tid då detta försatte många i livsfara. Med vita tygstycken knutna runt huvudet har kvinnor samlats utanför presi dentpalatset i Buenos Aires varje onsdag i decennier för att kräva svar på vad som hänt med deras barn och de tiotusentals argenti nare som blev bortförda och dödade under diktaturen. Kvinnorna på Plaza de Mayo var inte bara centrala i kampen för rättvisa under diktaturen, de har också inspirerat nya generationer av aktivister som använder sig av liknande symboler och aktiviteter för att föra en politisk kamp.
Denna typ av breda massrörelser, där kvinnliga aktivister i Latinamerika går i täten för demokratisk och politisk föränd ring, utgör också ett grundlag för en rättvis klimatomställning som tar hänsyn till både klass och kön. Sambanden mellan klimat förändringar och jämställdhet är många och komplexa, integrerade och odelbara. Genom att lyfta klimatfrågan ur ett feministiskt perspektiv och belysa jämställdhetsaspekter kan vi mer helhetligt behandla frågor såsom: Vem drabbas, vem värnar och vem belastar? Vilka konflikter och lösningar formuleras och av vem?
Det handlar om vem som har makten och handlingsutrymmet att få sina perspektiv respekterade. Miljöproblem drabbar kvinnor i högre utsträckning än män, i synnerhet kvinnor på landsbygden i fattiga länder. Detta beror till stor del på att kvinnor utgör en större andel av världens fattiga, samt att de bär huvudansvaret för hemmet och är särskilt utsatta för försämringar av vatten, odlingsbar mark och energiförsörjning.
Massrörelser för kvinnors rättigheter visar vikten av att analysera förtryck och utsatthet i en större kontext, där också markrättig heter, livsmedelsproduktion och klimat rättvisefrågor måste få ta plats i debatten. Precis som kampen för kvinnors rättigheter så handlar klimatkrisen om ojämlikhet och maktobalans. Insikt om detta är nödvändigt för att skapa dialog och samarbete mellan miljöaktivister och kvinnorättsförkämpar, och på så vis mobilisera en rörelse där också urfolksfeminism, småbrukarfeminism, ekof eminism och antirasistisk feminism ryms.
Med förhoppningar om en grön vår där kvinnokamp och klimatkamp går hand i hand – i Nord och Syd, i stad och land.
