Framtidsjordens Historia

På 80-talet hade Jordens Vänner och Framtiden i Våra Händer börjat samarbeta med miljöorganisationer i Sydamerika, Afrika och Asien. Tillsammans la alla dessa organisationer grunden till ett internationellt miljönätverk. Många organisationer upplevde på den tiden att förståelsen för ekologi och natur var väldigt låg. De hade redan erfarenhet av problem med Gröna Vågens hybridutsäde och jordbruksgifter och ansåg att en landsbygdsutveckling byggd på det ekologiska familjejordbruket var det rätta sättet att vända utvecklingen. Organisationerna som arbetade i städer trodde på människors egna förmåga att kartlägga miljöproblem och hitta lösningar samt på vikten av att organisera sig lokalt och även internationellt för att stärka varandra och lära sig tillsammans.

De svenska organisationerna hade möjlighet att få finansiering från Sida för att stödja projekt som drevs av organisationerna i Syd. Tillsammans diskuterades också problemen med bistånd och hur de som har pengarna också får mer makt och projektverksamheten utvecklades för att motverka detta. Samarbetet kring projekt skulle därför utgå ifrån vänskapsrelationer och det bestämdes att varje projekt skulle ha en svensk vängrupp. En annan princip som de kom fram till var att det är den lokala organisationen som har bäst insikt i problematiken och kunskap om vilka metoder som fungerar. Organisationerna i Syd förklarade samtidigt att de också hade behov av utbildning och att få del av idéer och kunskap som utvecklades i andra delar av världen.

Det internationella nätverket fick namnet Tierra del Futuro – Future Earth – Framtidsjorden. Det beslutades att nätverket skulle vila på tre ben: Lokala pilotprojekt för miljöutveckling – Utbildning – Nätverkande och arbeta utifrån tre grundprinciper om Ekologi – Samarbete – Självtillit.

Samtidigt grundade de två svenska organisationerna insamlingsstiftelsen Framtidsjorden med syfte att finansiera det internationella nätverket. Framtidsjorden hade sitt första kontor i Hälsans hus på Fjällgatan i Stockholm. Stiftelsen fick också mer och mer ansvar för kontakten med nätverket och planeringen av verksamheten. Flera kurser genomfördes på Biskops Arnös folkhögskola i ekologi, kommunikation, film m m. Stiftelsen fick många fler ansvarsområden än att samla in pengar och ombildades 1994 till en förening.

Föreningen Framtidsjorden bildades av de svenska vängrupperna och det var de som blev föreningens medlemmar. Individuellt medlemskap infördes inte och finns fortfarande inte, men det går att bli stödmedlem. På 90-talet startade också informationsturnén Lära av Syd. Varje år kom fyra till sex personer från nätverket för att berätta om sina erfarenheter på skolor, föreningar och kommuner runt om i Sverige. Detta hände på den tiden då alla kommuner med någon självaktning och miljöinsikt hade ett Agenda 21 projekt och det bidrog till att turnén fick genomslag.

Sida införde på 90-talet ett miljömål för biståndet och det fanns då inte många svenska organisationer som stödde miljöprojekt i Syd. Framtidsjorden var en av dessa och hade därför en stor budget från Sidas Naturenhet. Framtidsjorden stödde flera stora projekt och varje år genomfördes utbyten mellan organisationer. Bland annat besökte indiska organisationer Södra Brasilien för att ta del av deras framgångar med ekologiskt familjejordbruk. Det genomfördes möten, workshops och kurser som hela nätverket kunde delta i och det fanns även en svensk volontärverksamhet. Volontärerna gick först en ettårig utbildning i ekologi och internationellt samarbete på Biskops Arnös folkhögskola och därefter fick de möjlighet att arbeta två år på en organisation i Latinamerika.

Föreningen och nätverket växte och i mitten av 90-talet fanns ca tio anställda i Sverige. Framtidsjorden flyttade till ett större kontor på Tideliusgatan på Södermalm i Stockholm. Men i Afrika var nätverket svagt. En delegation med personer från Sydamerika och Sverige besökte Sydafrika för att söka samarbeten, men det blev inget resultat. Något år senare upphörde en vängrupp som samarbetade med två organisationer i Tanzania och Kenya. När vängruppen upphörde försvann och allt samarbete med organisationer i Afrika. Nätverket bestod av ca 20 organisationer i Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Ecuador, Filippinerna, Indien, Nicaragua, Peru, Uruguay. Två medlemmar i Filippinerna gick ur nätverket i slutet av 90-talet.

Framtidsjordens verksamhet blev större än vad föreningen klarade av och Sida avslutade avtalet och uppmanade oss till att ansöka om fortsatta medel från Form Syd från 1998. Det institutionella stödet försvann och Framtidsjorden flyttade igen, nu till ett litet kontor, för 1,5 anställda, på Barnängsgatan i Norra Hammarbyhamnen i Stockholm. Bara något år senare flyttade föreningen in i Solidaritetshuset, ett kvarter därifrån, där Framtidsjorden fortfarande har kontor.

Framtidsjorden upphörde med volontärer på organisationer i mitten av 90-talet och behöll under 200-talet endast svenska koordinatörer med placering i Brasilien, Chile och Indien. De var del av det svenska kansliet och arbetade med projektkoordinering, kommunikation och nätverksplanering. 1999 startades praktikantverksamheten som pågått sedan dess i olika former, storlekar och ofta i samarbeten med antingen Färnebo eller Biskops Arnös folkhögskola. Grundformen för verksamheten har varit att 10 till16 ungdomar mellan 20 och 30 år gått en förberedande utbildning i Sverige för att därefter praktisera hos en nätverksmedlem i fem månader och avsluta med ett informationsprojekt i Sverige.

2009 fick Framtidsjorden programavtal med Forum Syd och möjlighet att ansöka för tre år åt gången. Sedan dess genomförs ett program i Asien och ett annat i Sydamerika se Program

I samband med programutvecklingen sökte Framtidsjorden medlemskap i Svensk insamlings stiftelse och öppnade 90-konto för insamlingen.

Nätverket hade ett stormöte 2010 i Trichy, Tamil Nadu i Indien som organiserades av Kudumbam. 2010. Där deltog alla medlemmar i Indien och Sri Lanka, 16 av organisationerna från Sydamerika och tio svenska vängrupper. På mötet behandlades den interna demokratin och nätverkets struktur. Delar av nätverket ansåg att den svenska föreningen hade för stort inflytande över de andra regionerna. Därför bestämdes på mötet att varje region självständigt bestämmer över hur den är organiserad, över medlemskap och över sin verksamhet.

Föreningen och det internationella nätverket fortsätter att utvecklas. Det tillkommer nya medlemmar och andra försvinner. Många fantastiska resultat har uppnåtts samtidigt som hoten mot blir värre. Under fliken Om oss går det att läsa mer om dagens verksamhet under Projekt och program och Verksamheten i Sverige. Under fliken Här finns vi finns mer information om nätverkets medlemmar i Asien, Sydamerika och Indien.