Klimatkampanjen

Kampen för klimatet – Ät gott för klimatet

Dagens globala livsmedelssystem (produktion, förädling, distribution och konsumtion) har en enorm klimatpåverkan och står för nästan en fjärdedel av de totala CO2-utsläppen. För att lösa klimatproblemet så måste vi ändra vårt livsmedelssystem. (läs mer i IPCC rapport från Augusti 2019, kapitel 5)

Dagens ohållbara livsmedelssystem är en konsekvens av internationell och nationell politik på flera områden. Det är ett starkt globaliserat livsmedelssystem som gynnar ett storskaligt industriellt jordbruk, där en enda – oftast resurskrävande och dåligt anpassad – gröda odlas och där konstgödsel, konstbevattning och kemiska bekämpningsmedel används i stor utsträckning. Systemet leder till att makt koncentreras hos ett fåtal transnationella företag som får kontroll över hela kedjan i livsmedelssystemet, från jord till bord.

Vi har ett system som leder till negativ klimatpåverkan, skövling, stora utsläpp, minskad biodiversitet och omfattande död av pollinerare. Strukturer inbäddade i produktions- och handelsmodeller leder också till ökade orättvisa, mindre jämställdhet och kränkning av mänskliga rättigheter. Vi måste angripa dessa strukturella problem och systematiska ojämlikheter. Vi måste skapa demokratisk kontroll över mark och territorium, fröer och andra naturresurser för att komma till bukt med livsmedelssystemets hot mot klimatet, naturen och alla levande varelser i den.

Problemet finns i maten

…men också lösningen!

page1image2978224

Den goda maten

Framtidsjorden stärker hållbara initiativ att bruka jorden på. Våra medlemmar i Sydasien och Latinamerika visar vägen framåt genom agroekologi.

Agroekologi är ett sätt att odla, planera och driva lantbruk som bygger på lokala förutsättningar, kretsloppstänkande och biologisk mångfald (artrikedom bland både vilda och odlade arter).

Ett agroekologiskt jordbruk motverkar klimatförändringen samtidigt som det skapar bättre förutsättningar för klimatanpassning och resiliens. Den agroekologiska modellen organiserar jordbruk, förvaltning och distribution med ett starkt rättighetsperspektiv. Ett hållbart livsmedelssystem ska fokusera på småskaliga producenters centrala roll. För att bekämpa klimatförändring, marginalisering och fattigdom, bevarande av kulturer och biodiversitet är det avgörande att säkra småbrukare, kvinnor och urfolks tillgång till mark och skog.

Framtidsjorden önskar hela världens befolkning en riktigt god måltid!

Klimatstrejk i Ladakh. Julia Bergmann praktikant på LEDeG demonstrerar i Leh.

Klimatstrejk i Ladakh. Julia Bergmann praktikant på LEDeG demonstrerar i Leh.

Åtgärder för klimatet

Det är nödläge för klimatet och vi måste ha en systemförändring nu. Vad vi behöver för att skapa en systemförändring inom jordbrukssektorn är:

  • Mindre stöd till exportjordbruk med gigantiska monokulturer av GMO grödor – denna livsmedelsstrategi försämrar möjligheterna till lokal klimatanpassning och ökar de globala utsläppen av växthusgaser.
  • Skapa förutsättningar för lokal matsuveränitet – en matproduktion byggd på agroekologiska principer skulle möjliggöra både minskade utsläppen och säkerställa klimatanpassning.
  • Möjliggör kunskapsutbyte mellan syd – syd och mellan syd – nord. Vi i nord måste inse att det redan finns fantastiska lokala projekt att ta lärdom ifrån i syd. Tillexempel det arbete som utförs av Framtidsjordens medlemmar.

 

Åtgärd 1:

Mindre stöd till exportjordbruk med gigantiska monokulturer av GMO grödor – denna livsmedelsstrategi försämrar möjligheterna till lokal klimatanpassning och ökar de globala utsläppen av växthusgaser. Dagens globala livsmedelssystem (produktion, förädling, distribution och konsumtion) har en enorm klimatpåverkan och står för nästan en fjärdedel av de totala CO2-utsläppen. (Läs mer i IPCC rapport från Augusti 2019, kapitel 5). Dagens ohållbara livsmedelssystem är en konsekvens av att mat och matproduktion ses som vilken annan handelsvara som helst och inte som en mänsklig rättighet. Vi har ett starkt globaliserat livsmedelssystem som gynnar ett storskaligt industriellt jordbruk, där en enda – oftast resurskrävande och dåligt klimatanpassad – gröda odlas och där konstgödsel, konstbevattning och kemiska bekämpningsmedel tillsätts i mängder. Systemet leder till att makt koncentreras hos ett fåtal transnationella företag som får kontroll över hela kedjan i livsmedelssystemet, från jord till bord. Vi har ett system som leder till negativ klimatpåverkan, skövling, stora utsläpp, minskad biodiversitet och omfattande död av pollinerare. Strukturer inbäddade i produktions- och handelsmodeller leder också till ökade orättvisa, mindre jämställdhet och kränkning av mänskliga rättigheter. Vi måste angripa dessa strukturella problem och systematiska ojämlikheter. Vi måste skapa demokratisk kontroll över mark och territorium, fröer och andra naturresurser för att komma till bukt med livsmedelssystemets hot mot klimatet, naturen och alla levande varelser i den.
Alltså, SLUTA bidra till problemet.

Åtgärd 2:

Skapa förutsättningar för lokal matsuveränitet – en matproduktion byggd på agroekologiska principer skulle möjliggöra både minskade utsläppen och säkerställa klimatanpassning. Matsuveränitet betyder att makten över maten ska vara lokal. Vi behöver behandla mat som en mänsklig rättighet och som kärnan i våra kulturer, inte som en handelsvara vilken som helst. Gör vi det så kommer vi få en helt annan syn på matproduktion. Vi kommer värdesätta kunskapen hos dem som producerar maten och se jordbruket som en del i ekosystemet. Agroekologi är ett sätt att odla, planera och driva lantbruk som bygger på lokala förutsättningar, kretsloppstänkande och biologisk mångfald (artrikedom bland både vilda och odlade arter).

Åtgärd 3:

Möjliggör kunskapsutbyte mellan syd – syd och mellan syd – nord. Vi i nord måste inse att det redan finns fantastiska lokala projekt att ta lärdom ifrån i syd. Vi lever i en kunskapshierarki där det finns en stark ordning kring vem som har svar. Detta gör att det är svårare för unga flickor i flätor att bli trodda när de talar sanning än för arga gubbar med märkligt hår även om de ljuger. Denna kunskapshirerki gör att vi letar svar på klimatkrisen i ”public-private partnerships”, trots att den vägen som tagit oss hit. Vi behöver lyssna på sanningssägare, oavsett hur de ser ut. På klimatforskare, utsprungsledare, miljörättsförsvarare och småbrukare som lever klimatförändringarna nu. Bland Framtidsjordens medlemmar finns det massa förslag på lokal klimatanpassning, tex watershed i Tamil Nadu, rötgaskammare i Colombia och mulltoor i Ladakh. Dessa goda exempel måste lyftas. Men framförallt måste lokal klimatanpassning ges möjlighet att utvecklas. Allt för ofta leder one-size-fits-all tanken till en form av klimatimperialism. Och det är faktiskt inte bra för någon i längden.