Framtiden glöms i striden om makten!

DEBATT Tisdagen den 3 november 2020 går USA till val. Även om klimatförändringarna knappt diskuteras i valrörelsen kommer valet att vara för eller emot klimatet. USA har sedan 1945 varit den största internationella makten. Denna maktposition har förändrats, men landet är onekligen fortfarande högst upp i den internationella hierarkin. Den amerikanska utrikespolitiken påverkar och dikterar politiska trender, beslut och suveräna regeringar i hela världen. Denna hegemoni kännetecknar tiden vi lever i och är avgörande för upprätthållandet av det nuvarande systemet.

Dessa maktstrukturer är extremt viktiga att ta hänsyn till i kampen för en rättvis klimatomställning. Den rådande klimatkrisen är global, utan hänsyn till de gränser vi har konstruerat. En klimatomställning måste inkludera alla nationer, stater och institutioner, men framför allt de länder som erhåller mest makt, samt har högst utsläpp. USA släpper ut 15 procent av världens CO2 per år, detta gör landet till den näst största utsläpparen i världen efter Kina. För att möjliggöra en rättvis klimatomställning måste en strukturell förändring ske. USA har en betydande roll i och med deras enorma utsläpp, men också deras maktposition. Vad som händer på tisdag i USA påverkar resten utav världen, vare sig vi vill det eller ej.

Så vad säger kandidaterna? När det kommer till en plan för klimatomställning så finns det bara en och det är Bidens konservativa tappning av the green new deal. Biden har slagit sig på bröstet över sin plan, som ska spendera 2 biljoner dollar för en klimatomställning. Detta är den mest ambitiösa planen för klimatet någonsin av en presidentkandidat. Den bleknar dock i jämförelse med the green new deal, som presenterades för senaten 2019, enligt vilken USA måste ställa om helt från fossila bränslen på endast tio år och behöver en investering av 100 biljoner dollar. Alltså en budget som är 4 900 procent större än Bidens.

Det amerikanska politiska systemet är ett öppet korrupt system. Pengar och inflytande från lobbygrupper och stora företag är vardagsmat. Detta är ett system som implicit och explicit representerar stora företag istället för landets medborgare. Detta utgör ett hinder för en klimatomställning. Biden har blivit kritiserad för en stark koppling med storskaligt industriellt jordbruk. Hans mål är att jordbruket ska vara koldioxidneutralt, och hans främsta sätt att nå detta är genom en koldioxidmarknad. Detta främjar storskaligt jordbruk och förminskar småskaligt jordbruks makt ytterligare. I hans plan för landsbygden så nämner han inte ens ekologiskt jordbruk eller andra alternativ, som agroforestry. Utan en riktig strukturomvandling

från de politiska rummen till jordbruket, så förblir Bidens klimatplan ett luftskepp.

Trump å andra sidan har ingen klimatpolicy överhuvudtaget. Om något har han tagit ett rejält steg tillbaka – han gick ur Parisavtalet, han har tagit bort över 60 klimatlagar och han har investerat i mer fossila bränslen, samtidigt som han ljuger och skapar falska narrativ kring klimatkrisen. Han har dessutom tagit bort en lag som hindrar storskaliga jordbruksföretag att utöva orättvisa och vilseledande avtal med småskaliga jordbrukare.

Den mörka bild som Trump representerar går inte att överdriva. Men detta får inte leda till någon sorts helgonförklaring av Bidens klimatplan. För Bidens plan är ett plåster på en skottskada. USA är ett land som står i lågor i den politiska debatten och bokstavligen. Rörelsen för en rättvis klimatomställning måste mobiliseras för en strukturell förändring i landet och internationellt. Just nu försöker USA hitta vägar att upprätthålla det nuvarande systemet istället för att ställa om för en rättvis klimatomställning som stärker demokrati och främjar en fördelning av makt och resurser.

Av Rebecca Erizén Framtidsjorden

Publicerad i Syre 2020-10-30