”Vi befinner oss i en djup kris”

 

”Jag jobbade på en förskola när de sparkade mig.”

María Tránsito Sinbaña avtecknar sig mot en kuliss av hårt brukade berg. Några mil sydöst om huvudstaden Quito vittnar de mjuka kullarna om många generationers slitsamma arbete på fälten.

För tre år sedan fick hon gå från förskolan i San Fransisco Yura. Nu har hon återvänt till fälten där hon växte upp, där hon försöker få livet att gå runt genom att odla majs och spannmål. 

2016 införde Ecuadors förre president Rafael Correa en lag tänkt att gynna den unga arbetslösa befolkningen, med syfte att stimulera arbetsgivarna att anställa unga (källa). Konsekvensen har blivit att den äldre delen av befolkningen avskedas i drivor.

”Vi var pedagoger med lång erfarenhet, nu sliter vi på fälten och har inget annat val än att ta våra barn med oss”. María gestikulerar hur barnen kan bli lämnade i ett taggigt björnbärssnår under den stekande solen hela dagen för att föräldrarna måste arbeta. “Jag fick inget nytt jobb fast jag är utbildad och har arbetat hela mitt liv. Om man inte hittar på en ny lösning så kan man inte mata sina barn. Jag har varit där, jag vet hur det är. 

Tårar rinner nerför Marías kinder medan hon fortsätter prata. 

“Vi befinner vi oss i en djup kris.”

Staten kommer inte med några subventioner till småbrukare, och i detta lynniga klimat är livet som jordbrukare inte lätt. En eftermiddag av hagel, en tillfällig svacka i efterfrågan eller en regnsäsong som kommer för sent och slutar för tidigt, kan vara förödande när man lever utan marginaler.

María hade gjort ett försök att odla björnbär, men igår föll ett centimetertjockt lager av sylvassa iskristaller ner över de små sticklingarna, vars tunna stammar krossades av kylan och tyngden. Nu är hon på besök hos sin syster för att se om hon möjligtvis har några plantor att avvara. Systern har bott här längre än María och har en frodig björnbärsodling med mörkröda, saftiga bär. Hon säger att det trots alla motgångar är möjligt att få det att gå runt ekonomiskt – just nu är efterfrågan på björnbär högre än hon kan tillgodose, och hon är i full gång med att expandera sin verksamhet med tomater och ett nytt växthus. 

Stoltheten lyser ur María när hon pratar om sin syster.

“Hur svårt livet än är – när jag tittar på henne och allt hon åstadkommit så ser jag att vi kan.”

María i sin systers trädgård.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

av Fanny Klang
praktikant i Ecuador

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *