Från plantskola till guldgruva

Efter en stadig frukost, bestående av risnudlar i sås, ananas och chai, var jag och Madelen mer än redo för vårt första projektbesök. Då klockan slog halv tio kom vår kollega Viji förbi Kolunji för att hämta upp oss med organisationens Jeep. Viji är 26 år gammal och är en utav de tjejer som har växt upp på barnhemmet på Kolunji. Idag är hon utexaminerad och är anställd på Kudumbams kontor i Trichy. Hennes uppdrag för dagen var att visa oss Ammankorai Community Forest och översätta från tamil till engelska under vårt möte med Mr. Rengaraj, en utav grundarna till projektet.

Viji agerar tolk under vårt första projektbesökBild: Vår kollega Viji tar oss på ett första projektbesök. (Foto: Kelly Richardsson)

Ett projekt som engagerar alla
Ammankorai Community Forest är en 20 hektar stor skog som planterats utav Kudumbam. Innan skogsprojektet började år 1986 fanns där ingenting. Mr Rengaraj, som är ansvarig för och var med i uppstartandet av projektet, förklarar detta med ett ord; fattigdom.

Under den tiden användes skogen mestadels till virke och skogsskövling sågs som ett enkelt sätt för människor att tjäna snabba pengar, berättar han.

På initiativ av Kudumbam och med hjälp utav deltagandet av människor i två närliggande byar samlades och planterades fröer. Organisationen upprättade ett träningscenter med en plantskola där de lärde deltagarna om alla växter och dess olika användningsområden. Unga från byarna engagerades i så kallade Ungdomsklubbar och arbetade med skogsprojektet avlönat sex dagar och volontärt en dag i veckan. Växterna i plantskolan fick växa till sig i sex månader innan de kunde planteras och efter fem års hårt arbete visades verkligt resultat.

Nu kan familjer komma hit och ta vad de behöver.

Skogen som blev en guldgruva
Skogsområdet utgör en viktig resurs för de två närliggande byarna, Killukulavaipatti och Killukottai. Familjerna i dessa områden kan komma till skogen och ta vad de behöver. Här kan de samla ved, djurfoder, ätbara växter, medicinska örter, material för korgtillverkning, frukter och bär. Genom mindre kanaler samlas regnvatten i skogens elva dammar, en resurs som byborna kan använda till sina boskapsdjur, eget dricksvatten och bevattning av sina fält. Den ökade biologiska mångfalden har inneburit att fler djurarter kommit till området, detta inklusive insekter som på ett naturligt sätt kontrollerar ohyra hos kringliggande odlingar.

Idag sköts skogen av en kommitté med tjugotvå medlemmar, bestående av grundarna av projektet och två personer från varje by. Fem utav dessa är kvinnor. Var tredje månad ses gruppen för att diskutera aktuella frågor angående skogsområdet och tar beslut kring sådant som avverkning. Tanken om att engagera de unga genomsyrar fortfarande verksamheten. Genom att driva naturklubbar i byarna hoppas man på att, i ett långsiktigt perspektiv, bibehålla kunskapen om olika växtarter och dess användningsområden hos kommande generationer.

Pond in Ammankorai Community Forest
Bild: En utav de elva dammarna i Ammankorai Community Forest. (Foto: Madelen Ottosson)
Mr. RengarajBild: Mr. Rengaraj, en av grundarna till skogsprojektet. (Foto: Kelly Richardsson)

One Comment

  • Framtidsjorden Svara

    Hej Kelly
    Bra artikel. Hoppas ni har det bra på Kolunji.
    /Tobias

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *