De ”onda” vegetarianerna

För att uppnå en hållbar förändring i världen är det viktigt att nå ut till den yngre generationen, då det är dem som är framtiden. Därför arbetar CIRHEP aktivt med att utbilda unga inom miljö genom att bjuda in olika skolklasser till sin kursgård. Barnen får lära sig om alla CIRHEPs projekt samt delta i olika praktiska övningar. Denna vecka fick CIRHEP besök av elever från en skola vid namn Vidyaranya, Hyderbad. Barnen har bland annat fått lära sig om CIRHEPs vattenprojekt runt om kadavakurichiberget och om hur ekologiskt jordbruk går till.

På CIRHEPs kursgård kan bönder komma och lära sig hur de själva kan skapa biologiska bekämpningsmedel istället för att köpa kemiska på marknaden. Dessa bekämpningsmedel är helt ekologiska och härstammar från gammal traditionell kunskap, där ingredienserna lätt går att hitta i naturen.  Detta fick även eleverna från Vidyranya skolan lära sig under sin vistelse här. Barnen fick göra 3 olika biologiska bekämpningsmedel och en kompost. De delades in i fyra grupper på ca 10 personer.

Banchakkaviya 

En grupp blandade ihop Banchakkaviya som fungerar både som ett bekämpningsmedel för skadeinsekter och för svamp, samt främjar plantors tillväxt genom näringstillförsel. Banchakkaviya kallas på engelska för ”five” då det består av fem huvudingredienser som alla kommer från kor. Dessa är:

  1. Komjölk (Cow milk)
  2. Smörolja (Ghee)DSC_5216
  3. Ostmassa (Curd)
  4. Kogödsel (Cow dung)
  5. Kourin (Cow urine)

I Banachakkaviyan som barnen fick göra tillsattes även ruttna bananer. Bananerna mosades till en massa och blandades ut tillsammans med kogödsel. Kourin hälldes i en stor tunna där även smöroljan, ostmassan och banangröten tillsattes. Utöver de fem huvudingredienserna tillsattes även socker. Alltsammans blandades ordentligt och var redo att användas med en gång.

Banchakkaviya kan strös ut på växterna med hjälp av en kvist tagen från ett neemträd.

DSC_5253

 

 

 

 

 

Biologisk bekämpningsmix på löv

En annan grupp fick i uppgift att skapa ett biologiskt bekämpningsmedel med hjälp av fem olika lövsorter. Dessa var:

  1. NeemlövDSC_5191
  2. Papayalöv
  3. Aloe vera
  4. Ailanthus excelsa
  5. Holopteria integrifolia

Löven hackades i små bitar och blandades i en tunna tillsammans med 15 liter vatten och 5 liter kourin. Alltsammans skulle sedan stå och processas under 7-10 dagar samt röras om i jämna intervaller.  Efter att mixen har stått till sig ska det filtreras för att sedan kunna användas.

Bekämpningsmedlet kan antingen sprayas ut eller appliceras med hjälp av en neemkvist. Löven som var utvalda har alla en mycket bittersmak och äts varken av människa eller djur. Den bittra smaken fungerar på samma sätt för skadeinsekter.

DSC_5189

Många kemiska bekämpningsmedel dödar både ”onda” och ”goda” insekter. De goda insekterna, även kallade ”ickevegetarianer” är bra för växter då de äter upp de ”onda vegetarianerna” och inte växten. Biologiska bekämpningsmedel dödar varken de onda eller de goda insekterna men håller borta vegetarianernas angrepp.

Kompost

En annan grupp fick lära sig att göra en kompost av organiskt material.

DSC_5273

DSC_5201

Komposten skulle vara fyra och en halv kvadratmeter stor och placeras på en hög punkt. Placeringen var viktig eftersom höjden gör att det överblivna vattnet som tillsätts lätt kan rinna åt sidorna. Barnen började med att vattna marken för att göra den sval och mer mottaglig för det organiska materialet att brytas ner. När marken blivit blöt skulle ett lager av torrt gräs läggas på. De placerade det torra gräset i kanterna och arbetade sig sedan inåt. Detta för att få en stabil grund.

Det torra gräset var det första lagret av komposten och placeras närmast marken för att det lättast bryts ner. För att hjälpa nedbrytningen ännu mer vattnades också detta lager, bevattningen motverkar även risken för brand. På det lades ett lager av kogödsel och kourin i syfte att föra in bakterier och maskar i komposten. Därefter byggdes lager på lager upp där det torra gräset varvades med torra kvistar eller grönt material. Även aska och borrdam tillfördes för att tillsätta mineraler. Mellan varje lager så vattnades det och barnen fick pressa ihop komposten genom att stampa och hoppa på den.

DSC_5307   DSC_5323   DSC_5317

Efter tre timmar hade komposten 22 lager och inom tre månader är det organiska materialet omvandlat till jord och färdig att användas.

Ingefära och vitlöksmix

En fjärde grupp fick i uppdrag att göra ett biologisk bekämpningsmedel med hjälp av vitlök, ingefära, grönchili, kaktus, neemfröolja. Ingredienserna hackades, maldes och krossades och blandades ut med peppervatten. Vätskan kunde sedan sprays ut och håller med hjälp av sin starka doft borta skadeinsekter.

DSC_5239DSC_5228

2 Comments

  • Carin Svara

    Spännande! :))) Tack för detaljerna och fina bilder!

  • Jens Andersson Svara

    Oj, vad mycket intressant! Vilket arbete med komposten men så blev ju processen klar väldigt snabbt, 3 månader. Hemma använder vi ju inte kompsten på 2-3 år. Vilka bra organiska bekämpningsmedel!! Kourin is the shit alltså 🙂 Puss

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *