”Change is not fighting the old, but bringing the new”

Vi närmar oss den 8 mars och den internationella kvinnodagen. Runt om i världen planeras det aktioner och manifestationer med kvinnan i fokus. Den 8 mars är dagen då kvinnors röster skall uppmärksammas, en dag då kvinnors erfarenheter ska stå i fokus, en dag för att lyfta fram just kvinnor. Överallt i världen finns det personer som jobbar med att synliggöra genusrelaterade problem – men det är den 8 mars som nivån höjs, vi tar på oss genusglasögonen och granskar samhället i sömmarna. Men för att förändra kvinnors livssituation behöver detta fokus få mer än en dags uppmärksamhet. Det som sägs den 8 mars skulle behövas repeteras dag in och dag ut. För att uppnå ett mer inkluderande och jämställt samhälle behövs ett aktivt arbete där alla oavsett kön, involveras för att minska på det strukturella förtryck som kvinnor tvingas möta. Att kvinnor blir förtryckta utav patriarkala strukturer är ett problem som en kan se varhelst en vänder sig i världen. Förtrycket kan ha olika uttryck beroende tid och rum men för att uppmärksamma och synliggöra en del av den problematik som råder i Indien anordnade Holy Cross College den internationella konferensen Glow 16 i Trichy. Deltagande till konferensen var eleverna vid Holy Cross Collage men även internationella och nationella talare.

IMG_3385När vi kommer fram till universitetet möts vi av entusiastiska studenter klädda i skolans traditionella uniformer. Alla de kvinnliga studenterna bar sari och de manliga kavajbyxor med skjorta. Studenterna visar oss till den främre ingången där vi möts av en lätt rosvattendusch och får den traditionella gula bindin placerad mitt i pannan. Raderna med de vita plaststolarna i konferenshallen är nästan helt fyllda av människor, mest kvinnor men en och annan man kan skymtas längst bak i rummet. Vid tidigare tillställningar vi besökt har det uteslutande varit en majoritet av manliga deltagare, men dagens evenemang är ett uppenbart undantag. Innan konferensen börjar tänder samtliga talaren varsin veke i den stora blomsterdekorerade guldljustaken som får scenen att lysa upp.

”Att vara här på konferensen och uppmärksamma och utbyta erfarenheter om kvinnors problematik är ett steg mot kvinnors egenmakt”, börjat Gabriele Dietrich när hon som första talare inleder. Kvinnor blir utsatta för våld och förtryck på alla nivåer; i hemmet, i politiken och på arbetsplatsen. Det är strukturellt och formar hela samhället oavsett utbildningsnivå, kast eller status, fortsätter hon. Denna struktur håller inte bara tillbaka kvinnor utan även skulbelägger dem. Ett exempel som Gabriele Dietrich tar upp är gällande abort. Sedan 70- talet har abort varit lagligt i Indien och räddat flera tusentals kvinnor från att mista livet i osäkra abortmetoder. Problematiken ligger dock i den rådande överrepresentationen av aborterade flickfoster. I de flesta Indiska samhällen ses en dotter som en börda medan en son ses som en välsignelse som kan höja familjens status. Det finns oräkneliga fall där kvinnan skuldbeläggs ifall hon inte föder någon son. Denna press kommer inte sällan från maken och dennes familj, samtidigt som kvinnor anklagas av samhället och i media vid utförande av könsbaserade aborter. Mannen går skuldfri trots att det är en gemensam sak och paradoxalt nog dessutom är mannens sperma som avgör könet. En skulle kunna tala om dubbelbestraffning mot kvinnor.

Dr Anita Priya Raya menar att även skam och skuld är ett hårt slag mot kvinnors kroppar. Hon talar om att unga kvinnor ofta blir utsatta för oönskad uppmärksamhet och utsatta för sexuella trakasserier samtidigt som skulden tillskrivs den utsatta kvinnan. Skulden läggs på kvinnan inte bara från ett utifrånperspektiv utan även av henne själv. Dr Priya Ray är tydlig med att det inte enbart handlar om mäns förtryck mot kvinnor utan understryker snarare att kvinnor ofta är kvinnors värsta fiende. Det är kvinnor som läxar upp andra kvinnor hur de bör bete sig, klä sig och hålla sig innanför ramarna för normen och den stereotypa föreställningen om hur en kvinna bör vara. Detta bidrar inte minst till att kvinnor beskyller sig själva och därför ofta väljer att vara tyst om de erfarenheter av förtryck de upplevt. Det är inte en kamp där kvinnor står mot män det handlar om. ”Det är en kamp där alla måste delta, män som kvinnor”, fortsätter Dr Priya Ray.

IMG_4944Under konferensen lyfts även den positiva utvecklingen fram som under de senaste åren blivit synligare; allt fler kvinnor har mod att anmäla misshandel och våldtäkt till polisen, allt fler kvinnor är representerade på högre utbildningar och allt fler kvinnor höjer sina röster för att kräva sina rättigheter och tar större plats i det offentliga rummet. Men det är en lång väg kvar att gå. Trots högre utbildningsnivå bland kvinnorna har de i nuläget en väldigt lågt representerade på den officiella arbetsmarknaden. De hålls tillbaka och förbjuds att arbeta av sina makar och deras familjer eller tillåts inte in på arbetsmarknaden på grund av diskriminering. Likaså gäller lagstiftningen. Trots existerande lagar som fördömer diskriminering och våld mot kvinnor efterföljs dem inte pågrund av normer, strukturer och bristfällig implementering. Under de senaste åren har det alltså skett en positiv utveckling men det är fortfarande en lång väg till att kunna uppvisa ett helt jämställt samhällssystem.

Det är lätt att tänka att detta är problem som inte berör oss i Sverige, att detta är något som ”sker där borta” i de avlägsna landet på andra sidan jorden, långt ifrån vårt trygga svenska samhälle. Det finns mycket som tyder på att det är en förskönad bild utav hur det faktiskt är i vårt eget samhälle. I media och på internet kan en läsa om oändligt många vittnesmål om våldtäkt, våld och diskriminering mot kvinnor. Det strukturella förtrycket och våldet mot kvinnor sker världen över inklusive Sverige, ibland i liknande former som i Indien. Den hierarkiska könsordningen tar sig bortom etnicitet, kultur och nationsgränser. Tittar man på brottsförebyggande rådets (BRÅ) register är det en stark överrepresentation av kvinnor som utsätts för just sexualbrott, våldtäkt och våld av närstående med ett stort mörkertal av oanmälda fall. Där skulden allt för ofta hamnar på offret själv genom poängtering av klädval, berusningsgrad eller liknande. Men det sker en kamp. I Indien, i Sverige och resten av världen. Varje dag förs en kamp av människor oavsett kön, de som höjer sina röster på gatorna, som anordnar konferenser, organiserar sig och delar sina erfarenheter för en strävan efter ett mer jämställt inkluderande samhälle. När orättvisan gör sig påmind, då ska vi tänka på det Dr Anita Priya Raja sa ” Change is not fighting the old, but bringing the new”.

För mer info om BRÅ´s brottsstatistik besök:

http://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/vald-i-nara-relationer.html

https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/valdtakt-och-sexualbrott.html

 Maja, Louise & Britta

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *