Business as usual is not an option

Under tisdagen den 20 januari deltog jag tillsammans med CIRHEP i ett samråd om ett klimatanpassningsprojekt som en tyskstatligt ägd utvecklingsbank vid namn Kreditanstalt für Wiederaufbau (KfW) vill starta upp. National Bank for Agriculture Rural Development (NABARD) var värd och hade bokat in samrådet på ett konferenshotell i centrala Madurai. Representanter från NABARD -Madurai, Chennai och Dindigul deltog. Samt en man från Tamil Nadus miljödepartement och en kvinna från ingenjörsdepartementen.

Syftet med projektet, enligt KfW, är att säkerställa matsuveränitet på den Indiska landsbygden genom att arbeta med jordkonservering. Detta med bakgrunden att klimatförändringarna i Indien har och kommer att ha en negativ påverkan på jord. Projektet ska appliceras i redan befintliga Watersheds (områden där vatten- och jordkonserveringsarbete genomförts) och som KfW tidigare stöttat. Projektområdena kommer att väljas ut utefter sårbarhet. Vilka Watersheds som anses vara mest sårbara baserar KfW på data från en forskningsrapport. Cirka 22 Watersheds har möjlighet att få projektstöd och CIRHEP hoppas på att några av deras ska blir utvalda. Ett pilotprojekt har redan genomförts i två Watersheds i byarna Appmanpatti och Possaripatti och visat på lyckade resultat.

Syftet med samrådet var att få fram olika idéer och åsikter kring klimatanpassningsprojektets utformning. Dessa baserade på intressenternas erfarenheter av dels pilotprojektet samt tidigare Watershedprojekt. KfWs representant frågade under samrådet: ” How to reduce climate change vulnerability, how to avoid soil degradation?” Han ville höra från de olika intressenterna vilka konsekvenser de hittills sett att klimatförändringarna haft på jord och hur de hanterat dem? Samt, baserat på tidigare erfarenheter, vilka ytligare åtgärder skulle kunna inkluderas i klimatanpassningsprojektet?

Många intressanta och viktiga ämnen togs upp och diskuterades under samrådet. Inte bara sådant som handlade om jordkonservering. Bland annat hölls en diskussion om att projekten måste anpassas efter ett områdes unika kontext. Alla Watersheds ser inte likadana ut och måste analyseras och bedömas individuellt. Watersheds på landsbygden, kustnära eller i bergsområden skiljer sig åt, inte bara i topografi utan även efter vilka ekosystem som finns i området.

Mohan från CIRHEP lyfte fram att ekologiskt jordbruk borde vara grundläggande i projektet då det på många sätt bidrar till att jorden blir mer bördig. Mohan- ”Organic farming should be the model of India”. Varefter en man kontra med att bönder inte är intresserade av ekologiskt jordbruk förrän det finns vatten.  Det var enligt honom viktigast att arbeta med vatten, finns inte vatten finns inget.

Biogas togs också upp som en möjlig del av projektet. Gasen kan lätt framställas medhjälp av kodynga, och har bl.a. en indirekt påverkan på jorden genom att bönder inte använder sitt organiska avfall för att värma upp mat/vatten. Det organiska avfallet kan istället läggas på kompost och bli till näringsrik jord.

10844778_10153017007565937_714129043_o
Chandra håller en presentation om pilotprojektet som de var med och genomförde.

Det diskuterades med andra ord en mängd olika aktiviteter som alla bidrar till att skapa en starkare motståndskraft mot nutida och framtida klimatförändringar.  Här nedan kommer en lista på andra spännande punkter som togs upp:

  • Sommarplöja så att bl.a. vatten infiltreras lättare i marken.
  • Odla flera grödor tillsammans istället för monokulturer.
  • Odla kvävefixerande baljväxter.
  • Odla grödor som kräver mindre vatten såsom hirs och durra, istället för exempelvis ris, banan och kokos.
  • Odla Horticulture (fruktträd tillsammans med huvudgrödor).
  • Odla Agroforestry (träd och buskar integrerat i odlingarna).
  • Introducera köksträdgårdar.
  • Använd droppbevattning då det går åt mycket mindre vatten.
  • Integrera djurhållning och växtodling.
  • Ta tillvara på traditionell kunskap.
  • Människors matvanor måste förändras.
  • Introducera biodlingar.
  • Utbilda den yngre generationen och miljöorganisationers personal.
  • Vilka kommer vara personalen för detta projekt? Miljöorganisationer, NABARD?
  • Watershed projektet måste fortlöpa under längre tid, 7-8 år är att eftersträva.
  • Kapacitetsuppbyggnad bland bönderna.
  • Det tar långtid att förändra beteenden. Svårt att ändra bönders inställning!
  • Introducera Fröcenter i byar, dit bönder lätt kan ta sig och hämta den mängd frön de behöver, i utbyte mot att de lämnar tillbaka dubbelt så mycket efter skörd.
  • Business as usual is not an option.

Manen som kom från miljödepartement arbetade bland annat med Indiens nationella plan för att tackla klimatförändringar (National Action Plan on Climate Change (NAPCC)). Han lyfte fram problematiken kring att forskning/vetenskap inte når fram på policynivå och undrade hur dessa två bättre kan länkas samman. Vilket (enligt mig) känns som ett återkommande/välkänt problem inom all form av politik.

Samrådet avslutades med frågan ”Något mer som bör läggas till, mer än pengar?”

Maja

2 Comments

  • Jens Svara

    Väldigt intressant att läsa! Diskussionerna och problematiken känns igen. Många bra förslag som vi får hoppas blir verklighet. Puss Jens

  • Carina Gillgren Svara

    Hej Maja ! Fint skrivet, informativt och intressant allmängiltigt också Kram från Carina och välkommen hem.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *