En stor del av världens befolkning är idag undernärd och lider av hunger trots att det finns näringsrik och god mat som kan räcka för alla. Problemet ligger i hur vi hanterar, konsumerar och delar maten som finns tillgänglig. Att lösa detta problem kräver ansträngningar och förändringar från flera håll, inklusive jordbrukssektorn.

Framtidsjorden arbetar för att främja småbruk och familjebruk i stället för storskalig industriell jordbruk med monokulturer. Industriellt jordbruk innebär stora problem både miljömässigt och socialt, eftersom det bland annat orsakar förlust av biologisk mångfald och ger ett fåtal människor kontroll över kapital och mark. Vanligtvis är det inte heller lokalbefolkningen som har tillgång till eller har råd att köpa den mat som odlas på industrilantbruk, den exporteras till andra länder där kapitalet finns. Ändå är det små jordbrukare som tillhandahåller större delen av maten för invånarna i det globala syd.

Att stärka små jordbrukares rättigheter till mark och grödor, skapa fröbanknät och sprida kunskap om grödor och odlingstekniker som ger en mer hållbar och varierad skörd är några av de sätt som Framtidsjordens projekt arbetar för att nå Mål 2- noll hunger.

Mål:

2.1 Senast 2030 avskaffa hunger och garantera alla människor, i synnerhet de fattiga och människor i utsatta situationer, inklusive små barn, tillgång till tillräckligt med säker och näringsrik mat året om.

2.2 Senast 2030 avskaffa alla former av undernäring, bland annat genom att senast 2025 nå de internationellt överenskomna målen i fråga om tillväxthämning och undervikt bland barn under fem år, samt tillgodose tonårsflickors, gravida och ammande kvinnors samt äldre personers näringsbehov.

2.3 Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till förädling och sysselsättning utanför jordbruket.

2.4 Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark och jordkvaliteten.

2.5 Senast 2020 upprätthålla den genetiska mångfalden av fröer, odlade växter, produktionsdjur och tamdjur samt deras besläktade vilda arter, bland annat med hjälp av välskötta och diversifierade frö- och växtbanker på nationell, regional och internationell nivå. Främja tillträde till samt rimlig och rättvis fördelning av de fördelar som uppstår vid användning av genetiska resurser och därmed förknippad traditionell kunskap, i enlighet med internationella avtal.

2.a Öka investeringarna, bland annat genom stärkt internationellt samarbete, i infrastruktur på landsbygden, forsknings- och rådgivningstjänster för jordbruket, teknikutveckling samt genbanker för växter och husdjur i syfte att öka jordbrukets produktionskapacitet i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna.

2.b Korrigera och förhindra handelsbegränsningar och snedvridningar på världsmarknaderna för jordbruksprodukter, inklusive genom att parallellt avskaffa alla former av exportsubventioner inom jordbruket liksom alla exportåtgärder med motsvarande verkan, i enlighet med mandatet för Doharundan.

2.c Vidta åtgärder för att säkerställa väl fungerande marknader och derivatmarknader för jordbruksråvaror. Underlätta tillgången till aktuell marknadsinformation, inklusive om livsmedelsreserver, i syfte att bidra till att begränsa extrema svängningar i livsmedelspriser