För att uppnå hållbar utveckling krävs justeringar på många ställen, inklusive en förändring av människors konsumtions- och produktionsmönster. På många sätt har konsumtionen och produktionen som finns idag en negativ inverkan på hållbar utveckling, både miljömässigt och socialt. Medan en stor del av världens befolkning lider av svält och näringsbrister, bortskaffas ungefär en tredjedel av all producerad mat. Mycket av den konsumtion och produktion som sker idag är ohållbar och förbrukar mer av världens resurser än vi har råd med för att uppnå hållbar utveckling. Dessutom påverkar konsekvenserna av överförbrukning och produktion vanligtvis den fattigare befolkningen som historiskt sett inte har stått för denna konsumtion.

Framtidsjorden arbetar för att sprida medvetenheten om hur hållbar konsumtion och produktion går, hur våra konsumtionsval i Sverige påverkar miljön och människor i andra länder och hur livsmedelsproduktionen kan bli mer hållbar. I Asien och Latinamerika fokuserar mycket av Framtidsjordens projekt på livsmedelssuveränitet, agroekologi och landsbygdsutveckling, där de bland annat arbetar med små jordbrukare. I Sverige följer arbetet samma linje och det handlar om att informera om exakt matproduktion, livsmedelssuveränitet och hur man kan göra medvetna och hållbara val när det gäller mat. Lära av syd-turnén är ett sätt på vilket denna information sprids, nätverksorganisationer från Asien och Latinamerika uppmanas att föreläsa om sina erfarenheter och kunskaper om jordbruk och livsmedelssuveränitet. Detta utbyte skapar en ökad förståelse för hur våra konsumtionsmönster i norr är relaterade till och påverkar vad som händer i söder.

Mål:

12.1 Genomföra det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Alla länder vidtar åtgärder, med de utvecklade länderna i täten och med hänsyn tagen till utvecklingsländernas utveckling och förutsättningar.

12.2 Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser.

12.3 Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd.

12.4 Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön.

12.5 Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall.

12.6 Uppmuntra företag, särskilt stora och multinationella företag, att införa hållbara metoder och att integrera hållbarhetsinformation i sin rapporteringscykel.

12.7 Uppmuntra företag, särskilt stora och multinationella företag, att införa hållbara metoder och att integrera hållbarhetsinformation i sin rapporteringscykel.

12.8 Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen.

12.a Stödja utvecklingsländerna att stärka sin vetenskapliga och tekniska kapacitet att utvecklas i riktning mot mer hållbarar konsumtions- och produktionsmönster.

12.b Utveckla och genomföra verktyg för att övervaka hur en hållbar utveckling påverkar en hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter.

12.c Rationalisera ineffektiva subventioner av fossila bränslen som uppmuntrar till slösaktig konsumtion genom att undanröja snedvridningar på marknaden, i enlighet med nationella förhållanden. Detta kan till exempel omfatta att omstrukturera beskattningen och avveckla eventuella skadliga subventioner för att avspegla deras effekter på miljön. En sådan politik måste ta full hänsyn till utvecklingsländernas särskilda behov och förhållanden och minimera eventuella negativa effekter på deras utveckling på ett sätt som skyddar de fattiga och de berörda samhällena.