Hur påverkar GMO grödor organisationer inom vårt nätverk?

-Intervju med personalen på CIRHEP

Eftersom CIRHEP jobbat med ekologisk odling i sitt närområde och GMO inte varit ett påtagligt problem för dem har de inte så stor kunskap om GMO- odlingar. De flesta i deras område odlar ekologiskt och har stor variation på grödor. Inte sällan är det svårt att särskilja på vad som är en konsekvens till GMO eller enbart användning av kemikalier. Mycket av informationen som framkommer är snarare generella uppfattningar som de känner sig en aning osäkra kring. Mohan och Chandra säger själva att de är i inlärningsstadiet när det kommer till GMO och att de har mycket kvar att lära. Något som däremot var speciellt noterbart var att CIRHEP nyligen stött på farmare i området som odlar med GMO utan att veta att det var de dem odlade. De har där efter fått reda på att 93% av all bomullsodling i Indien är GMO och de säger att annan GMO odling, kanske även med andra grödor, kan finnas i området utan deras vetskap. Informationen nedan är baserad på en intervju med Mohan och Chandra på CIRHEP.

Vilka är de största utmaningarna med GMO

  • Förstöring av näringsrik jord på grund av kemikalier
  • högt vattenbehov
  • Hälsopåverkan på människor och djur
  • Bristfällig oberoende forskning innan förespråkning och spridning av GMO
  • Krav på hög kemikalieanvändning
  • jord, vatten och luftföroreningar
  • Skuldbeläggning av små bönder, som i vissa fall leder till självmord
  • drastisk nedgång av vissa djurarter, så som pollonisatörer
  • Ekosystempåverkan
  • kris för matsuveräniteten
  • drastisk minskad biologiskmångfald

Hur påverkar GMO (eller skulle GMO påverka) matsuveräniteten

  • Beroende av importerad mat
  • Högre ekonomisk beroende för tillgång mat
  • Ökad näringsbrist på grund av förändrad ensidig kost
  • Beroende av köpt vatten pga. föroreningen av naturliga vatten resurser

Politiska aspekter

Både den Indiska regeringen och delstaten Tamil Nadu ställer sig positiva till användningen av Genmodifierande grödor(GMO). Dock ser dess påverkan och spridning olika ut i landet och skiljer sig mellan regioner. I området där CIPHEP arbetar kring har GMO fått väldigt liten slagkraft. Ifall det har med regleringar och lagar att gör eller ifall de nationella lagarna och delstatslagarna för Tamil Nadu är olika vet de inte. Det kan även ha att göra med andra faktorer. Exempelvis godkändes GMO bomull (BT Cotton) i Tamil Nadu 2002 men då det är få i området som odlar just bomull har inte påverkan varit så stor.

Mohan och Chandra menar att den gröna revolutionen, baserat på hybrida fröer och användning av kemikalier skapat stora konsekvenser som lever kvar idag och att det blir värre då regeringen förespråkar GMO. Den rådande politiken satsar mer på att möta den internationella marknaden snarare än att se till människors bästa. Som en konsekvens till politiken ökar marknadsorienterande monokulturella odlingar som även hotar landets mångfald av traditionella grödor. Mohan och Chandra menar på att politikerna i Indien styrs av storföretagen och med internationella överenskommelse, handelsavtal och regleringar skapar detta problem. De menar på att det är en av anledningarna till att Indien är beroende av andra och dess stöd. Vidare säger de att rötterna är redan där med hög användning av kemikalier och spridningen av GMO runt omkring dem, vilket gör att det med största sannolikhet kommer drabba dem i högre grad i framtiden.

Det framkommer ett exempel på en incident då den före detta Indiska Regeringen styrde. Då ministern för ”Environment and Forest Department” ifrågasatte GMO och förespråkade mer forskning innan ett godkännande av grödorna, blev han i sin tur utbytt och förflyttad till ett annat departement. Senare vid regeringsbytet godkändes GMO som sedan spred sig i området. Detta utan en färdigställd forskning på olika GMO grödor som det talats om. Mohan säger även att spridningen av GMO skedde utan att offentliggöras, alltså under ”tystnad”. Vilket även har bidragit till att farmare inte har kunskap om ifall de odlar med GMO grödor.

Då det råder patent på multinationella företags fröer kan inte farmarna spara dessa på samma sätt som de gjorde innan utan tvingas köpa nya fröer vid varje skörd. På så vis hamnar de i beroendesituation till företagen, något som sätter prägel på bland annat matsuveräniteten. (Mer om detta på socio- ekonomiska förhållande)

Ett annat politisk problematik som framkom är regleringarna och den höga kontrollen av fröer. För att sälja sina fröer krävs mycket byråkratiskt pappersarbete, kvalitetskontroller och godkännande av staten. En process som få små bönder klarar går igenom och på så vis blir det enklare för försäljarna att köpa företags fröer som redan är godkända av staten där den nödvändiga informationen finns lättigänglig. Till följd av detta blir det allt svårare för bönderna att få tag på traditionella lokala fröer på marknaden. Där finns mest subventionerade hybrida fröer eller företags GMO- fröer. Detta tillsammans med rekommenderade kemikaliska bekämpningsmedel och gödningsmedel som staten förespråkar. Dock finns det fortfarande utrymme för att samla och behandla sina egna fröer på traditionellt vis. Men med lättigängligheten att köpa färdiga fröer är det en tradition som försvinner allt mer tillsammans med den biologiska mångfalden.

Natur, Biologisk mångfald och hälsa

Deras generella uppfattning är att det används mer kemikalier inom GMO-odlingar än i andra odlingar. Att när bönder köper GMO-frön rekommenderas de att köpa specifika kemiska besprutnings- och gödningsmedel, oftast framtagna av multinationella företag. De menar att det krävs mer vatten för att odlingen skall ge resultat, vilket är mycket problematisk då vatten tillgången i stora delar av Indien är ett problem. Den höga användningen av kemikalier förstör i sin tur även mångfalden i jorden, den naturliga bördigheten, förorenar och försaltar naturliga vattenkällor.

De har även hört att fågelpopulationen minskat då bönder odlar GMO-majs istället för hirs, detta eftersom fåglarna har svårare att äta majsen. Kemikalier har också haft påverkan på fjärilsbeståndet. I och med att antalet fjärilar och fåglar minskat, minskar också pollineringen utav växter och i förlängningen den biologiska mångfalden. De tror definitivt att mångfalden av fröer drastiskt har minskat och kommer göra framöver. Speciellt olika bomullsfröer eftersom 93% av den bomull som odlas i Indiens är från GMO-frön. Genom ökad användning av GMO-frön försvinner mycket av de traditionella fröerna, vilket i sin tur leder till minskad mångfald. Något som i sin tur även har påverkan på människors hälsa. Mohan berättar att då han var liten åt de ris en gång varannan vecka, idag består nästintill varje måltid i någon form av ris. Då ris är gratis i Tamil Nadu och den generella tillgången på olika råvaror gått ner äter man allt mindre varierad näringsrik kost. Detta har lett till att 50% av barnen i Indien är undernärda samtidigt som man äter allt onyttigare mat och diabetes blivit en allvarlig hälsoproblem. Hur vidare GMO-grödor har någon påverkan på människors hälsa i form av sjukdomar vet de väldigt lite om. De tycker det borde göras mer forskning på vad för konsekvenser GMO kan ha på vår hälsa och våra kroppar. De tror dock att GMO gjort att fler människor fått matallergier och fått problem med klåda. De har även läst att det skadat många djur och deras hälsa. Exempelvis tar de upp att kossor fått stora problem efter att de ätit GMO grödor som i sin tur även lett till att deras mjölk förgiftats. Vilket lett till att människorna inte längre använder deras mjölk och då inte längre konsumerar mejeriprodukter.

Sociala och ekonomiska aspekter

De berättar att de nyligen träffat en bonde som inte visste om att han odlar med GMO-frön. Han blev rekommenderad de fröerna i butiken. De säger också att många bönder inte vet vad det är för skillnad på GMO-frön och andra frön. De har/får inte heller någon information om hur de nya fröna ska hanteras. Detta leder till att många jordbrukare fortsätter hantera fröna och grödorna som de alltid ha gjort, utan att veta att de nya grödorna kräver t.ex. mer vatten. Detta blir problematiskt i ett område som Tamil Nadu som generellt sett har ett torrt klimat med lite regn. När skördarna därför blir mycket mindre eller förstörs kan inte jordbrukarna betala de lån de ofta tar för att köpa frön. Detta leder till skulder och nya lån, de hamnar i olika skuldfällor. Detta har lett så långt att bönder tar sina liv. Mohan och Chandra berättar att det oftast är bönder inom bomullsodling som begår självmord och att detta troligtvis beror på att det är den största GMO-sektorn i Indien. De nämner också att många som blir skuldsatta tvingas migrera till städer och tar jobb inom industrin.

Förr tog bönderna hand om sina egna frön. De samlade in dem, behandlade dem själva och kunde spara frön i flera år i hemmet. Detta tog mycket tid och energi, nu köper de flesta sina fröer från butiken. Tamil Nadus regering har även subventioner på hybridfrön vilket påvekar böndernas vilja att samla och förvara sina egna frön. Eftersom lokala fröer och ekologisk egengjord gödsel är mycket billigare än GMO-frön och kemikalier hamnar de bönder som odlar på det sättet inte i samma stora skuldfällor även om en skörd skulle förstöras. Detta är något som CIRHEP förklarar och förespråkar för de jordbrukare de arbetar med.

Då bönderna inte längre tar till vara på sina fröer har mångfalden av fröer minskat. Det är inte längre lika lätt att få tag på lokala fröer, de flesta sår därför med storföretagens fröer. Detta skapar en beroendeställning, speciellt då GMO-frön som måste köpas nya till varje skörd. Då de nya fröerna kräver annan hantering glöms alltmer av de traditionella jordbrukskunskaperna bort. Mohan och Chandra menar att de traditionella jordbruksprinciperna glöms av. Förr vad jordbruk lika med natur, nu är jordbruk alltmer kemiskt och syntetiskt. Förr kunde bönderna förbereda sina egna gödningsmedel och de lokala fröerna var anpassade till det klimat och den jord som fanns på stället. Nu köper de fröer som inte alls är anpassade för Tamil Nadus klimat.

Kopplingar mellan GMO användning och klimatpåverkan

Mohan och Chandra poängterar att GMO kräver mycket vatten och vattentillgång är ett stort problem i många områden. En problematik som inte bara påverkar GMO-farmaren utan även andra farmare i området och hela ekosystemet i stort. GMO kräver dessutom stora mängder kemikalier som leder till jord-, vatten- och luftföroreningar. Djurarter minskar även drastiskt, vilket påverka växtligheten, naturen, ekosystemet och på så vis klimatet i stort.

Intervju med personalen på Cirhep  ht 2015 at Cirhep, Indien. Intervju gjord av Maja Enarsson och Britta Josephson.

Vi behöver alltid mer aktivister inom vår kampanj. Är du intresserad av att delta på enstaka event eller vill du vara med i någon specifik grupp kontakta info@framtidsjorden.se