Vem behöver element när man har solen!?

Julley!

Hoppas ni alla mår bra och tar hand om varandra såhär i Coronatider. Nu har alla vi praktikanter som befunnit oss i Leh, Ladakh landat hemma på svensk mark igen. Vi fick avbryta vår praktik lite tidigare då livet plötsligt fick en vändning för oss alla och även uppe i Himalaya bergen var vi tvungna att anpassa oss till Coronas framfart genom världen. Vi befann oss i en karantän på LEDeGs Ecology Hostel under nästan två månader så vi fick vara kreativa för att försöka hålla oss aktiva på olika sätt. Vi har målat och gjort det fint på vårt hostel, i strävan att skapa en mysig känsla och ta in naturen på hostelet. Vi hade en utmaning att lära oss stå på händer och se hur många armhävningar på tå vi kan göra och vi satte lite frön i vårt växthus på gården bland annat. Tillsammans med praktikanterna på LEHO (som också ligger i Leh) så håller vi också att spela in en podcast. I denna podcast försöker vi diskutera ämnen som vi jobbat med eller stött på där uppe i bergen. Med detta blogginlägg tänkte jag ge en lite fördjupad bild av en utav sakerna vi kommer ta upp i ett av avsnitten och som vi på LEDeG stött på mycket, solar passive house. Det kan översättas ungefär som passiva solhus. Stay tuned för att lyssna på podden och under tiden så ska jag försöka förklara lite hur dessa hus fungerar men också lite kring byggnationen av hus i Ladakh generellt.

Under tiden vi befann oss i karantän så fick man en hel del tid att reflektera över livet i Ladakh jämfört med hemma och en sak vi pratat en del om är just hur husen är konstruerade där. Klimatet i Leh är ett väldigt kallt ca. 8 månader om året. Där temperaturen kan gå ner till -35 på vintern. Trots denna kyla så bor många i oisolerade cementhus. Vi var till exempel på besök hos en familj i en by som heter Iyee Village, i Nubra Valley ca. 150 km norr om Leh. Vi skulle sova hos en familj som hade ett stort, fint hus. De visade en otroligt gästfrihet och kvällen spenderades i deras sällskapsrum som värmdes upp med hjälp av en bukari som är en kamin som står mitt i rummet. Detta gör att det blir väldigt varmt i det rummet. Men när vi sedan skulle gå och sova så var det väldigt kallt i sovrummet. Vi klädde på oss alla kläder vi hade, kröp ner i våra sovsäckar och alla hade två filtar vardera på oss. På morgonen när vi vaknade var det frost på insidan av fönsterna = minusgrader inomhus! Detta gjorde oss svenskar som kommer från hus som är väl isolerade konfunderade. Varför är det såhär?

En bukari.

Vid besök på en av LEDeGs verksamhet Rural Building Center fick vi en större förståelse varför det är så. Kunskap! Det är tack vare organisationer som LEDeG och SECMOL man har börjat bygga solar passive houses. Innan har man byggt cementhus uppvärmda med hjälp av bukaris (kaminer) eller elektriska värmare. Traditionellt har man eldat med komocka vilket påverkar hälsan negativt. Det kan påverka lungorna och sjukdomar som astma och lungcancer kan uppstå. Detta är också en jämställdhetsfråga eftersom det är till störst del kvinnor som är ansvarig för matlagningen och därmed blir deras hälsa mest påverkad. Idag eldar man också med trä eller med bränsle som till exempel kerasin. Att elda i bukari är också ett problem ur klimatperspektiv då de producerar mycket rök som lägger sig som en svart yta på glaciärerna som därmed smälter snabbare. Detta är ett väldigt stort problem då samhällena och byarna till stor del är beroende av glaciärerna för att få vatten. Förutom de självklara användningsområdena, dricksvatten och hygien så begränsas även matproduktionen, då man odlar mycket av sin egna mat i byarna (hur man löser detta med smältande glaciärer kan ni läsa mer om här  och här ).

En lösning på att komma bort från dessa bukaris är solar passive houses. Det betyder att huset värms upp med enbart solljus. Solljus är verkligen inte en bristvara i Ladakh med mer än 320 soldagar om året. Det finns olika tekniker för att bygga passiva solhus. Jag tänkte förklara hur det huset vi bodde på, LEDeG Ecology Hostel, fungerar. För att kunna förklara på ett enkelt sätt har jag tagit hjälp av tre studenter från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Studenterna Leo, Sebastian och Rita var på LEDeG i vintras för att göra en studie med syftet att utvärdera passive solar houses som en möjlig lösning på uppvärmningsutmaningar som många står inför i Ladakh.

LEDeG Hostel, som är ett solar passiv hus.

En viktig första aspekt är att bygga huset så att sovrummen är vända mot söder för att fånga upp så mycket sol som möjligt under dagen. Den vägg som är vänd mot söder byggs som en Trombe Wall som är målad svart på utsidan mot solen, eftersom vi vet att svart absorberar mest sol (det vet vi alla när man väljer svarta kläder på sommaren, puh). Utanpå har man en glasvägg med dubbla glasskivor som fungerar lite som ett växthus. Trombe väggen är byggd med två väggar som har ett mellanrum mellan sig, för att den varma luften ska flöda enkelt in i rummet. Denna vägg kan vara byggd av till exempel cement eller ler-block. Vad som händer är då alltså att den svarta väggen absorberar solljuset, värmen från solen lagras i Trombe väggen som sedan sipprar in i rummet. Fönsterna har man för att få värmen att stanna kvar inne utan att hindra ljuset att komma igenom. Man använder också dubbla glasskivor för att speciellt under vintern minska värmeförlust. Till sist sätter man upp tjocka gardiner som täcker fönsterna så att det inte ska läcka ut värme därigenom.


Lånad från: ”A Study on the Effectiveness of Passive Solar Buildings in Ladakh, India” av Rita Nordström och Leo Björkman, och ”A study in solar housing technology: the impact of Trombe Walls in Ladakh” av Sebastian Arora-Jonsson, Kungliga Tekniska Högskolan, under review.

(Mannen som uppfann denna konstruktion är franska Ingenjören Félix Trombe och därav namnet Trombe Wall).

LEDeG har tidigare haft projekt där de har byggt mer än 1000 solar passive hus i Ladakh. Rigzin Dorge som är ansvarig på LEDeGs Rural building center (RBC) berättar att genom olika projekt har de byggt mer än 1000 solhus runt omkring i Ladakh. Mest har fokus legat på att bygga hus till fattiga familjer i byar där det är väldigt kallt på vintern och där det finns lite träd. Fördelarna med att bygga solhus är att kvinnorna kan lägga mindre tid på att samla ved och kodynga uppe i bergen vilket annars tar upp mycket av deras tid. De kan istället lägga mer tid på till exempel hantverk som sedan kan säljas eller användas för eget bruk. Andra positiva aspekter är att det blir mindre rök som påverkar hälsan negativt och som påverkar att glaciärerna smälter, men även mindre bränsle behöver importeras till Leh för att hålla husen varma.

När husen byggs används material som är lokalt tillgängligt i byarna. Det kan vara sten, soltorkade ler-block och för isolering används hö, halm eller om man har tillgång till sågspån så är det en bra isolering. Rigzin och hans kollegor uppmuntrar byborna till att använda miljövänligt material. Cement används endast i vissa fall i Trombe väggen som ska absorbera solens värme.

Rigzin berättar också att många väljer att inte bygga solar passive house på grund av det anses vara för dyrt. Det kostar ungefär 10-15% mer än ”vanliga” cement hus. Han säger dock att med vanliga hus behöver du mycket bränsle, speciellt på vintern, för att hålla huset varmt. Han berättar att han använder upp till 800kg ved som impoteras från Kashmir. Till ett solar passive house behöver du ingen ytterligare energi eller bränsle till huset så på 3-4 vintrar har du tjänat igen de extra pengar du lagt på att bygga ett solar passive hus. För att fler ska välja solar passive så har LEDeG varit ute i byar och drivit kampanjer. De har haft bymöten, tagit med posters, visat filmer för att tydligt påvisa fördelarna. Rigzin menar att det tyvärr inte gett någon effekt, att byborna inte tagit efter deras exempel. När jag frågar honom varför han tror att det är så, säger han att han inte riktigt vet men att det kanske behövs återkommande besök för att prata om fördelarna med byborna. Han berättar också att LEDeG skulle behöva göra en ny projektansökan för att fortsätta arbetet då de idag inte har något pågående projekt.

LEDeG har jobbat med flera olika solenergi tekniker, så som solar water heater – värma vatten med solenergi, solar lightning systems – solenergi för att ge ljus, solar green houses – växthus där man kan odla på vintern samt solar lamb chacks – använda solljus för att hålla hyddor för djuren varma på vintern.


I dessa sol-vatten-värmare värmde vi alltid vårt vatten vid dusch och tvätt.

Vi är så tacksamma för att vi bott i ett solar passive house på LEDeG Ecology Hostel i Leh. Det har gjort att vi knappt frusit alls under de vinternätter vi befann oss där, trots minusgrader ner mot -20.

Tack vare KTH studenternas mätningar kan man här se att trotts kalla utomhustemperaturer på nätterna så höll sig temperaturen varm i våra sovrum.

Ett jättestort tack till Leo, Rita och Sebastian studenter på KTH, Industrial Engineering and Management, för hjälp med information om hur solar passive house fungerar och med dom tekniska detaljerna! Vill man få en djupare förståelse kring solar passive houses så får man hålla utkik efter deras kandidatexamensarbete i ämnet (se titlar ovan). Även ett stort tack till Rigzin på RBC.

/Maria Nyström, LEDeG

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *