Mangrove – en kusträddare i nöd?

Vad möts du av när du tittar ut genom fönstret? Kala, frosttäckta träd, en grå himmel eller kanske snöblandat regn? För läsare som befinner sig i Sverige i januari kan tropiska skogsområden tyckas ganska avlägsna. Det gör de faktiskt för oss i Mumbai också. Men eftersom Tova och jag praktiserar på den minst sagt mångfacetterade organisationen Srushtidnyan får vi chansen att lära oss om en rad olika projekt – både i stadsmiljö och på landsbygden. Ett av de nyaste handlar om att återplantera mangroveskog. Att rädda kustens räddare, Saving the saviour of the coast, är namnet på det treåriga projektet som startade i april 2017.

Mangroveskogen som ska räddas ligger omkring 40 mil söder om Mumbai i det relativt glesbefolkade distriktet Sindhudurg. Där finns, förutom 37 historiska fort, en rad fiskar- och jordbrukarsamhällen. I Sindhudurg växer dessutom en liten del av Indiens mangroveskog. Srushtidnyans projekt är finansierat av Mumbais naturhistoriska förening (Bombay Natural History Society). Målet är att återställa mangroveskogen genom att återplantera utrotningshotade arter. Syftet är också att involvera de boende i området för att de själva ska kunna underhålla och bevara mangroveskogen. På så sätt kan flera grupper i området dra nytta av projektet. Bland andra fiskare, skolelever och bybor i allmänhet.

IMG_7926
Ett av de små fiskarsamhällena i distriktet Sindhurdurg, strax norr om Goa. Foto: Srushtidnyan.

Men vad är mangrove egentligen? Och varför är det så viktigt att bevara?

Mangrove används som samlingsnamn för olika arter av träd och buskar som växer i salt eller bräckt vatten i tropiska och subtropiska tidvattenzoner. Mangrove är värdefullt av en rad olika skäl. Först och främst är det ett av de ekosystem i världen med rikast biodiversitet. Deras stora rotsystem bildar unika undervattensmiljöer. I dessa artrika ekosystem trivs allt från alger och svampdjur till fisk och skaldjur som ostron, räkor och humrar. Fisk och skaldjur är inte bara en självklar del av människors basföda. De genererar också viktiga inkomster till fiskarna och deras familjer.

IMG_20170812_084451
Mangrove i byn Wadatar, Sindhurdurg. För att rötterna i mangroveskogen ska kunna andas även när tidvattnet är högt växer de rakt uppåt. Foto: Srushtidnyan.

Den träskliknande skogsmarken täcker idag omkring en halv procent av jordens kuster. Samtidigt är mangroven fenomenal på att fånga in och lagra kol. Mangroveskog kan lagra tre gånger mer koldioxid per hektar än tropisk regnskog. Den beräknas stå för 10-15 procent av kolinlagringen i kusternas ekosystem. Merparten av kolinlagringen sköts inte av själva växterna utan av den havsindränkta jorden som de lever i. Lagringen blir på så sätt mer långvarig, förutsatt att skogen får stå kvar. Problemet är att kolet frigörs om växterna huggs ner. Och idag är över 35 procent av världens mangroveskog utrotad. Stora områden har försvunnit i utbyte mot dammar för räkodling eller infrastrukturssatsningar som väg- och hamnbyggen.

IMG_0668
En av de tusentals unga plantor som återplanteras i mangroveprojektet. Sticklingen på bilden är av arten Avecinnia marina, och kan bli upp till 14 meter hög. Foto: Srushtidnyan.

En annan av mangrovens funktioner är att skydda kustlinjerna från erosion, stormar och flodvågor. Mangroveskogen fungerar som en slags dämpande barriär mellan vågorna och landytan. Den är alltså inte bara viktig för att sakta ner klimatförändringarna utan bidrar också till en bättre anpassning till ett förändrat klimat. Dock är de unga plantorna i Srushtidnyans odling fortfarande känsliga. Det fick organisationen bittert erfara i höstas när cyklonen Ockhi slog till mot Indien och Sri Lankas kuster. Cyklonen drabbade området kring Sindhudurg hårt och en stor del av de unga mangroveplantorna förstördes. Men det är bara att ta nya tag, menar Prashant Shinde som är huvudansvarig för mangroveprojektet. Målet är att odlingen i Sindhudurg ska ha kapacitet för 30 000 plantor. Och de är redan en bra bit på väg.

/Zelda, Mumbai

One Comment

  • Linn Svara

    Älskar mangrove! Så himla viktigt ekosystem.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *